emoen

Igår så var vi på Mama Mia för ett könsultraljud. Vi hade funderat fram och tillbaka men kommit på att vi ändå ville veta. Dessutom är det extra roligt att få se bebisen på ultraljud en gång till, speciellt eftersom det var så många veckor sen sist och så mycket händer under den korta tiden.

Först så hittade vi inte dit, men så ringde jag L som guidade oss rätt och såg till att vi kom dit precis på sekunden.
Så fick jag hoppa upp på britsen (som faktiskt var riktigt bekväm jämfört med sjukhusets =) och så kletade hon gegga på hela magen. Kallt som attan är det och jag avskyr sån gegga, men vad gör man inte?

Så började barnmorskan lokalisera sig och wow, vad bebisen hade växt! Det var helt otroligt och jag kunde inte sluta le och Thomas kunde inte sluta stirra på skärmen. Så mätte hon huvudet, buken och lårbenen. Fötterna låg givetvis upp mot mina revben, men åh vilka söta fötter!!! Dom får sparka hur mycket dom vill =) Huvudet låg mot högersidan och rumpan mot vänstersidan, och vilken fin liten rumpa =) (Fast han var allt en liten lättviktare, men hon sa att det inte gjorde något, bebisen låg lite under normalkurvan i vikt)

Så var det dags att ta reda på om det var en pojke eller flicka. Barnmorskan fick upp en helt perfekt bild och frågade mig om jag kunde se vad det var..

- Är det en flicka??

- Öh...nej..hm..inte riktigt..

(Anledningen till varför jag inte ska syssla med att tolka ultraljud haha)

Men så bytte hon vinkel och så fick vi se en liten snopp, klart o tydligt. En liten pojke..Jag kan inte ens beskriva hur det kändes..vi låg o tittade på våran son som räckte ut tungan och sög på tummen. Det är helt ofattbart...där låg våran lille Alexander =)

Det är bara..wow..=)