EN VECKA ÖVER TIDEN & PERMISSION

Idag har jag gått precis en vecka över tiden, och som alla andra dagar så känner jag precis nada.
Imorse kan jag säga att jag var tokgnällig, jag var så jädrans trött på allt så ni kan inte ana. Toknere och tokdeppad, inget är roligt, jag orkar inget, vill inget.
Dessutom känner jag mig som en korsning av en heffaklump och Jabba the Hut. När man känner sig sån så är det oerhört svårt att känna sig fin, vacker och sexig. Men då har jag ändå en underbar sambo som hela tiden säger hur fin jag är, precis det jag behöver höra =)

Idag så fick jag iaf kommit ut lite. Eftersom Thomas skulle ner o träna och det är gratis parkering i stan på söndagar så ville jag åka med så jag kunde handla lite.
När jag först gick där genom femman så ville jag bara ringa Thomas på en gång igen, lipa och säga till honom att jag ville hem. Anledningen? Alla människor som inte kunde sluta glo på en som om man vore ett vandrande jätteufo som är till besök. Och eftersom ni redan vet hur jag känner mig så hjälpte detta mig inte så mycket. Eller ja..blickar...folk råstirrade mest. Och sprang in i mig konstant.

Men jag försökte bita ihop ändå och gick o köpte tandborstar =) Sedan vaggade jag vidare till Kapp Ahl där jag köpte en jättefin bebisdress i stl 56 (har typ ett klädesplagg i denna storlek och 50 har man ju inte så länge..). Jättesöt var den, ser ut som en öh..joggingdress för vältränade fotbollsspelare eller nåt sånt haha. Jättego med både jacka och byxor till.
Efter detta var det mot Hemköp färden gick där jag köpte lite grejer jag behövde, sedan bort mot Kicks där jag köpte min välbehövda fotsalva.
Alla ni som handlar på Kicks, har ni tänkt på att personalen alltid är så trevlig? Jag verkligen älskar det! =) Inga sura pms kärringar utan dom pratar med en och tar sig tid för att hjälpa. Som hon i kassan som förstod mig när hon såg salvan och frågade om det var tungt nu. Hon kom själv ihåg hur det hade vart när hon var gravid och den salvan jag köpte är en ren gudagåva, vi var båda väldigt överens om detta. (Scholl för spruckna hälar, dyr men åh så underbar! Även om man inte har spruckna hälar..)

Efter detta var det vidare mot mitt favvocafé i femman, Tugg, för att köpa mig en STOR LATTE MED MINTCHOKLADSMAK. Fatta att jag njöt, som jag längtat...

Sen när vi kom hem så var jag glad igen och gnället har lugnat sig med 90%. Helt otroligt =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0