emoen

Jaha, Thomas tackar för kommentarerna från förra inlägget, detta motiverar honom antagligen bara att fortsätta mer med sina "skrämma-sambo-efter-skräckfilm-kvällar". Men det får gå =)

Idag så var jag och Alexander och hälsade på barnmorskan. Hon tog lite prover och mina värden ser bra ut, mitt tryck hade faktiskt gått upp en hel del och det känns faktiskt väldigt skönt.
Så kom tillfället då det var dags att ställa sig på vågen. Jag undrade lite lätt om detta verkligen var nödvändigt (har faktiskt inte vågat väga mig på 7 veckor :) Hon sa att det var frivilligt, men jag tänkte att det kanske var lika bra att ta tjuren vid hornen. Och jag har faktiskt bara gått upp 8 kg sedan jag blev gravid *woho* Fast...hon var ju snabb med att påpeka att jag måste gå upp iaf 12 kg under hela graviditeten..och 4 kg till känns som om det kommer överskridas med marginal de sista veckorna nu.
Magen hade växt 2 cm och lillskiten ligger som han ska i magen, huvudet ner och fötterna upp. För er som inte riktigt förstår vad detta innebär så kommer här en annan syn på det.
Alltså; lillskiten ligger med huvudet ner så blåsan pressas på och man måste på toa oftare än någonsin. Fötterna ligger upp mot revbenen och sparkar så gladeligen så det känns som om de ibland är på väg att pressas utåt (mina revben alltså).

Jag har också konstaterat att vara höggravid kan liknas med att åldras. Några exempel på detta följer nedan:

SKOKNYTNING
Av olika anledningar så kan du inte längre knyta dina skor. Detta beror dels på att magen är i vägen (gäller inte äldre men va sjutton, böjförmågan är borta). Alltså du kommer inte ens ner och når fötterna om det är som värst. Sen ska du också stanna där nere och blir du inte yr, så blir du illamående och efter några sekunder börjar du flåsa som en törstig hund.

LEDER
Lederna börjar tyna bort känns det som, eller iaf fastna. Du kan inte röra dina fingrar som du brukar, de har svullnat en hel del, även benen svullnar, och fötterna. Att ta sig upp från en stol är lite halvjobbigt, att ta sig upp från golvet är väl..man kan väl säga att ner är lätt men upp kräver snart en lyftkran.

ORK
Du vill så mycket men kroppen orkar inte. Ska du dammsuga en lägenhet så kan man väl säga att bara lyfta ut dammsugaren ur städskåpet känns lite halvjobbigt redan. När du är färdig så faller du ihop i soffan och flåsar som en törstig hund.

PROMENADER
Det är skönt att var ute.
MEN
Inte när det är för vamt, om du går för långt, om det är dåligt med bänkar, om du har fel skor, du blir trött, du får ont överallt, inte om du går för fort och inte heller om du går mer än 20 minuter ungefär

Men trots allt så är det värt det, det är faktiskt tokmysigt ändå =) Och man har ju en söt sambo som lyfter upp en från golvet och faktiskt hjälper till att knyta skorna :)