MITT KÖRKORT...
Så nu är jag slut i både kropp o huvud, totalt utmattad. Men jag har ändå hunnit äta lunch med Thomas inne i stan o firat, var så mysigt att sitta där på restaurangen o bara äta god mat. Känns lite som man är på semester då :)
wee :)
Lite bra länkar också:
Våra bästa år (amerikanska som ligger 4 år före. Klicka bara om ni vill veta vad som komma skall)
Gåshud 1
Gåshud 2
Gåshud 3
ULTIMATA LÖSNINGEN
Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.
Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.
Eftersom mina fötter har börjat bli lite missnöjda över denna situation så börjar det göra ganska ont i mina hälar. Detta tryck som ligger på gör att man ibland har svårt att gå. Men! Jag fann en lösning *glad* Såna här plåster från compeed är så super att sätta på hälarna eftersom det blir som en avlastning. Så för alla er som har problem med gravidfötter; compeedplåster på!
I övrigt så är det som vanligt. Jag är förtjust i mina korvmackor, har även fått lägga till glass på listan eftersom jag inte klarar mig utan det längre. Ett varmt bad är helt underbart. Konstiga drömmar har jag fortfarande. Upplever att jag har något fler gråtattacker (kan utlösas av precis vad som helst), magen växer faktiskt litegranna men det är svårt att tro att jag är i sjunde månaden (får väl tacka mina fd magmuskler för det ;) Jag längtar efter sol igen och har börjat oroa mig för framtiden, alltså allt från när Alexander är en månad till han är 5 år. Och i oron ingår allt. Fast mitt största problem just nu är att jag inte kommer vilja lämna bort honom till någon *L* Jag o Katta hade en djupgående diskussion om detta som antagligen kommer fortsätta många år framöver.
BARNVAGN
Hade ju först tänkt mig en carena free, men efter att vi kollat runt i affären så blev det istället en I´coon heter den tror jag (uttalas IQ), och den är så ny så jag har inte lyckats få fram en bild på den någonstans. Men den är iaf liten och behändig, kommer få plats i både hissen och bilen så det är ju perfekt.
Efter att vi funderat en stund på färgen så blev det en svart. Jag ville absolut inte ha en lila nu när det är en Alexander, skulle det däremot vart en flicka så var det den perfekta färgen :) Men som sagt, nu är det en Alexander och jag vill inte ha en lila vagn då..hehe
Förutom den gulliga vagnen så köpte vi regnskydd och skötväska till vagnen. Så nu är det bara resten kvar, och när man går runt där i affären så vill man bara ha allt :D
------
Nu hittade jag en sida om den :) Hade lagt till ett n för mycket men sidan för vagnen finns här, och det är den till vänster som vi köpt, samma färg och allt =)
LUGN & FIN
Idag är det riktigt pissväder ute för att uttrycka det så, fast jag gillar ju regn också så det är ganska mysigt ändå :-)
Jag och Alexander har vart och brummat bil nu på morgonen och jag är redo för min uppkörning (när den nu blir, kan bli allt från imon till flera månader framöver ;). Sen har vi ätit frukost, relaxat i soffan med Falcon och bökat omkring i magen. Ser ganska roligt ut när hela magen flyger från en sida till en annan :D
Har även vart duktig och pratat med Familjerätten och fått en tid dit så vi kan föranmäla Thomas som pappa till Alexander. Tydligen så är det så, som jag hört, att eftersom vi inte är gifta (vi lever i ett ultramodernt samhälle! :P) så räknas inte Thomas som pappa förrän vi intygat det. Så skulle något hända med mig och Alexander överlever så skulle det kännas väldans skönt att Thomas står som pappa så han slipper hålla på med det också. Men sen så anmäler man det ju en gång till som jag fattat det, när Alexander väl är född.
Såg att jag gått in i sjunde månaden nu också *glad* jäses vad tiden går fort egentligen. Känns fortfarande som om det var igår som man fick reda på att man skulle ha en liten bebis, och nu är det mindre än 3 månader kvar. Till helgen så ska vi åka och köpa barnvagn så det är gjort, skulle vara skönt att få den i tid med tanke på att det kan vara lång leveranstid nu under sommaren. Till veckan ska det bli fika med mammagänget också, skojigt värre :)
FÖRGIFTAD
Detta resulterar i att jag får något liknande astmaanfall eftersom jag inte tål cigarettlukt (blivit extremt känslig de senaste åren för detta och starka dofter) och måste gå ut därifrån. Problemet är bara att det är svinkallt utanför och blåser och jag känner att jag måste sitta ner eftersom mitt tryck är lite svajjigt.
Men jag kan inte sitta där inne för tanten är en stor egoist o bara tänker på sig själv. Hon får i sig 25% av gifterna medan de övriga 75% förs över till oss icke-rökare (för er som inte tror mig så finns det en massa undersökningar om detta, bara att läsa på).
Varför är människor såna? Speciellt när de ser att man är gravid också? Inte en chans att mitt ofödda barn ska utsättas för rök, kommer bli svårt nog att förhindra det sen, men nu? Ne usch! Många icke-rökare får cancer pga passiv rökning och dör. Snällt, tack!
Så ni som röker kanske kan sluta säga att det bara drabbar er själva, för tyvärr är ni de som faktiskt drabbas minst.
VI VET!!!
Igår så var vi på Mama Mia för ett könsultraljud. Vi hade funderat fram och tillbaka men kommit på att vi ändå ville veta. Dessutom är det extra roligt att få se bebisen på ultraljud en gång till, speciellt eftersom det var så många veckor sen sist och så mycket händer under den korta tiden.
Först så hittade vi inte dit, men så ringde jag L som guidade oss rätt och såg till att vi kom dit precis på sekunden.
Så fick jag hoppa upp på britsen (som faktiskt var riktigt bekväm jämfört med sjukhusets =) och så kletade hon gegga på hela magen. Kallt som attan är det och jag avskyr sån gegga, men vad gör man inte?
Så började barnmorskan lokalisera sig och wow, vad bebisen hade växt! Det var helt otroligt och jag kunde inte sluta le och Thomas kunde inte sluta stirra på skärmen. Så mätte hon huvudet, buken och lårbenen. Fötterna låg givetvis upp mot mina revben, men åh vilka söta fötter!!! Dom får sparka hur mycket dom vill =) Huvudet låg mot högersidan och rumpan mot vänstersidan, och vilken fin liten rumpa =) (Fast han var allt en liten lättviktare, men hon sa att det inte gjorde något, bebisen låg lite under normalkurvan i vikt)
Så var det dags att ta reda på om det var en pojke eller flicka. Barnmorskan fick upp en helt perfekt bild och frågade mig om jag kunde se vad det var..
- Är det en flicka??
- Öh...nej..hm..inte riktigt..
(Anledningen till varför jag inte ska syssla med att tolka ultraljud haha)
Men så bytte hon vinkel och så fick vi se en liten snopp, klart o tydligt. En liten pojke..Jag kan inte ens beskriva hur det kändes..vi låg o tittade på våran son som räckte ut tungan och sög på tummen. Det är helt ofattbart...där låg våran lille Alexander =)
Det är bara..wow..=)
VECKA 28
Kroppen: Framöver blir besöken hos MVC allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Blodsocker: Vid förhöjda sockervärden görs ofta ett belastningsprov för att testa glukostoleransen. När man är gravid kan man få en lindrig form av graviditetsdiabetes som i regel brukar gå bort efter förlossningen.
Blodtryck: Blodtrycket sjunker normalt lite i mitten av graviditen. Exempel: Från att ha haft en vilopuls på 75 vid inskrivningen kan den sjunka till 70 i mitten. De tre sista månaderna ökar ofta pulsen igen och kan då kan den gå upp 80. Om blodtrycket stiger mycket får man ofta gå på tätare kontroller på MVC eftersom det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning "preeklampsi". Det kan ge sig till känna som huvudvärk, trötthet och dålig fostertillväxt samt för tidig födsel.
Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 cm och fötterna mäter 5 cm. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet anses livsdugligt vid denna tidpunkt och om det skulle födas måste man registrera barnet enligt lagen. Som tur är har barnet nu mycket goda chanser att klara sig utanför livmodern, med hjälp av bland annat värme från en kuvös.
3 MÅNADER KVAR
Jag börjar iaf känna mer och mer, nu känner jag bebisen flera gånger varje dag när den håller på o bökar där inne. Populärt mål är revbenen, men det gör inget..man får stå ut med smärtan som kommer helt enkelt.
Cravings har jag faktiskt börjat få nu, fast det varierar och håller i sig några dagar i taget. Just nu är jag inne på korvsmörgås. Det ska vara sån där skogaholmslimpa eller liknande med sån där korv som man skär i skivor. Det är ju såå gott så jag skulle kunna äta hur mycket som helst av det. Jag tänker på det konstant och jag blir galen om jag inte får det.
Som igår när jag pratade med Thomas och sa att han skulle köpa det och kommentaren "ja, det får jag verkligen inte glömma" kom, seriöst sagt också, då vet man att det är allvar. Kom på att det nog kan vara gott med leverpastej under korven så det får vi nog köpa imon.
För övrigt så är jag svullen och lättgråtig. Men då tar jag bara en korvmacka så känns allt så mycket bättre :)
BLÖDNING
Det var morgon och jag hade precis ätit och gjort mig iordning för att åka iväg till körskolan och Thomas skulle iväg till jobbet, då jag upptäckte att jag hade börjat blöda...där jag inte får blöda.
Min kropp blev helt kall och jag fick panik och tänkte att det är kört, nu är det helt kört och det är ett missfall på gång (i v 27 är det ju ändå inte så vanligt att blöda som det är i början).
Thomas sa att han stannade hemma (tack gode gud för att jag har en sån underbar sambo) och jag ringer förlossningen som säger åt mig att ringa specialförlossningen och där får jag prata med en underbar bm som säger åt mig att åka in på kontroll eftersom man alltid ska göra det när man blöder.
Så vi åker till Östra och jag befinner mig i någon slags dimma och har ingen aning om vad som väntar överhuvudtaget. Vi behöver inte vänta speciellt länge innan vi får komma in i ett rum eftersom de vill ha en ctg-kurva (man får ett bälte över magen med två elektroder som mäter barnets hjärtljud och mina värkar). Thomas var som vanligt fascinerad över att få höra hjärtljuden och visst var det action i magen. Dels hörde man det och sedan så var det svårt att hitta ett läge där man inte tappade hjärtljuden. Men efter 20 minuter så var kurvan färdig och efter lite väntan så fick jag äntligen komma in till doktorn.
Han sa att kurvan såg helt perfekt ut och att bebisen ser ut att må jättebra, men man måste ändå göra en undersökning eftersom det kunde vara moderkakan som trillat ner lite eller något sånt.
Jag frågar lite lätt om det kanske kunde ha något med flytten att göra (vi har ju precis flyttat och så) och han undrar varför jag inte sa det innan. Men jag menade ju på att jag faktiskt inte hade burit någonting, men enligt honom så spelade detta ingen roll eftersom det ändå blir mycket spring och slit när man flyttar.
Undersökningen, som var obehaglig minst sagt, gick ändå bra och han tittade med någon specialkamera och konstaterade att allt såg ut som det skulle och att det antagligen var ett litet blodkärl som brustit pga att jag haft för mycket omkring mig.
Så jag blev tillsagd att ta det lugnt, väldigt lugnt och tänka på att verkligen inte anstränga mig för mycket och inte heller stressa. Så det gör jag nu och jag märker att jag får ont fortare och ignorerar det inte utan tänker på att sätta mig och verkligen ta det lugnt.
DET BRANN!
Vi börjar som vanligt, fast en dag senare, med veckans vad som händer:
Vecka 27
Kroppen: Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.
Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont minst sagt.
De senaste dagarna har det änna vart fullt upp här, har inte ens orkat sätta mig vid datorn. Det har vart flytt o städning o jäses. Man har bara stupat i säng om kvällarna.
Men iaf...igår så tyckte jag att det luktade lite bränt från balkongen och det såg lite smårökigt ut. Tänkte att det kanske kom från grannarna, så jag gick ut och tittade men behövde inte titta ner, eftersom det räckte att jag tittade rakt fram. Framför mig (lite mindre än en km fågelvägen med väldigt mycket träd emellan) såg jag ett stort rökmoln som påminde om ett sånt där som bildas när det brinner. Det luktade väl inte så gott heller, men vill ju inte larma i onödan så jag försöker få tag på Thomas men han sitter i möte.
Jag hade slått in 112 på mobilen och funderar på om jag ska ringa. Då ser jag helt plötsligt hur världens lågor flammar upp och blir väldigt höga, väldigt fort. Min puls går upp i taket och min första tanke är "Herrejävlar, det brinner faktiskt på riktigt" och min andra tanke är "Shit, det blåser åt detta hållet" .
Eftersom det var gott om skog emellan så insåg jag att det kunde gå lite illa så jag ringde 112 snabbt som attan. Tyvärr svarade de inte snabbt som attan utan man fick vänta ett bra tag innan någon svarade. Under tiden stod jag och hoppade på balkongen och såg hur branden utvecklades fortare. Jag var inte bara rädd om mitt hus utan bakom branden låg det hus betydligt närmare och skulle vinden vända så skulle de ligga illa till. Tillslut svarar det och jag svamlar fram nånting om att det brinner och det går fort o dom måste komma nu jada jada, och då säger hon att räddningstjänsten alldeles strax är framme eftersom de fått flera påringningar.
Känns lite lugnare då. Efter några minuter kan jag knappt se något ut längre eftersom det är helt vitt av röken. När vinden blåser lite åt sidan ser jag hur brandmännen springer runt o sprutar vatten och efter någon timma så verkade det vara under kontroll.
Det var en spännande dag..
AVSLUTNING
Igår så tog min syster studenten för andra gången, med andra ord så gick hon ur högskolan =) Detta skulle givetvis firas och det gjorde vi hemma hos mor och far.
När vi kom dit så blev det en liten välkomstdrink, den var verkligen supergod! Nån rosa saft/cider sak med granatäpplen och jordgubbar. Så minglade vi runt lite och jag tyckte det var lite lite folk innan jag fick förklarat för mig att alla var uppe i det nybyggda rummet, tidigare känt som vinden. Pappa har gjort om det till nåt slags hobbyrum, så det finns biljardbord och sen spelade alla wii också.
Men när det var dags för mat så kom alla rusandes ner, och på dagens meny så stod det grekisk buffé. Pappa tyckte det var jättebra att Thomas var med, så var det någon som undrade något så kunde de ju alltid fråga honom. Dock så var väl kanske inte hummusen så där jättegrekisk...men ändå :) Så satt vi ute vid det dukade långbordet på gräsmattan och lät solen sänka sina strålar över oss, tills de försvann bakom träden.
Efterrätt var det ju självklart; pannacotta :) Återigen så sa min pappa att om vi undrade vad det var så kunde vi ju fråga Thomas, varav Thomas påpekade att pannacotta väl är från Italien och inte Grekland? Men det spelade ingen roll för pappa, man kunde alltid fråga Thomas ändå :D
Paketöppning var det självklart, det måste man ju ha. Många fina presenter och alla var tvugna att säga "ohh" när man fick se presenten (jag har aldrig påstått att min släkt är normal :P ) Efter detta så blev det kaffe, jordgubbar och glass..sååå mumsigt ju. Och alla blev proppmätta.
Så då gick vi upp i hobbyrummet och fortsatte med förfriskningar, nintendo wii och biljard...hela kvällen lång =)
FLYTTEN
Men får ju skriva litegranna här också innan det är dags att fortsätta att plocka upp kartongerna.
Känner mig som en svullen, strandad valross i denna värmen och med magen. Men idag så var jag hos barnmorskan och tog prover och mätte magen. Magen låg helt perfekt inne i mitten av kurvorna (dom har nåt diagram som dom följer för att se hur livmodern växer typ, man ligger på rygg och de mäter). Allt som allt så har jag gått upp 5 kg, vilket inte alls är farligt, mina värden var bra förutom blodvärdet och jag ska nu helst börja med två (!) järntabletter varje dag om det går. Det är ganska mycket ändå. Sen lyssnade vi på hjärtat också, och så kunde man höra susandet i navelsträngen :)
Nu måste jag återgå till mitt arbete här (ska dessutom äta en kanelbulle :) Men det börjar ta sig, blir bättre när vi får hit möblerna också.
Ni får ha det så skönt i sommarvärmen! Glöm inte att dricka massvis av vatten o äta jordgubbar
VECKA 26
Vecka 26
Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i t.ex vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna, om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln.
Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.
Annars så har vi börjat med flyttningen, och det är en del att göra. På samma gång som det ska bli tråkigt att lämna området, så ska det bli jättekul med våran nya stora lägenhet :)
Lillgoingen har börjat hålla låda som sjutton inne i magen också, det är så mysigt att känna lilla bebisen sparka där inne. På onsdag är det dags för att mäta magen, och nu är det som om den exploderat, den växer tokfort men jag fick iaf tag på lite nya kläder som jag kan ha nu, och det var ju verkligen på tiden.
Jag ska försöka hålla er så uppdaterade jag kan =)
