emoen

Nu måste jag prata lite mer om det här svininfluensavaccinet och sjukvårdspersonal.

För mig ska inte undersköterskor/sjuksköterskor som ska ge vaccinet uppmuntra (eller tvärtom) någon till att ta vaccinet. De har inte den informationen som krävs (faktiskt), ska någon säga något ska det vara en smittskyddsläkare eller liknande, som faktiskt ska sitta inne på kunskapen.
Men istället är det många som uppmanar andra att ta vaccinet för annars kommer allt bli så hemskt och oj oj oj.

Tänk då att du har någon som är jätterädd och går på denna skrämselpropaganda trots att personen i fråga kanske inte vill ta vaccinet? Det är så lågt att göra sånt, ska man ta vaccinet som sjukvårdspersonal; fint, ta det, ge dem som vill ha men säg inte till andra hur de ska göra!

Jag har skaffat mig information, jag har funderat och härjat sedan i somras med hur vi skulle göra om ett vaccin skulle bli aktuellt, och vi ska inte ta vaccinet. Varför kan jag säga om någon frågar mig, dock gillar jag inte den diskussionen med annan sjukvårdspersonal för de har ju alla standardsvar=det de hört från informationen. Det känns bara meningslöst då och gör mig arg. Jag kan faktiskt argumentera, men i det fallet är det liksom som att prata med väggar.

Dessutom vill jag helst inte bli kallad för idiot pga mitt val, av personer som ska ge vaccinet.

Så jag vet varför och hur jag ska göra. Jag har tagit reda på information från båda sidor, gjort mitt val och står fast vid det för tillfället. Jag säger inte till någon att de ska/inte ska ta vaccinet för det är varje persons egna val. Däremot tycker jag det är lite för mycket "du MÅSTE ta det" och biverkningar och sånt hyschas enl min mening ner en del. Men det är som sagt det jag tycker.

Sluta tjata och sluta kalla mig för en idiot. Att hålla på så säger bara mer om personen i fråga som yttrar orden.

Inatt vid 3.30 tiden så vaknade jag av att det luktade otroligt bränt. Så där riktigt bränt, bränd plast.
Eftersom jag har en onormal skräck för bränder (att det ska börja brinna där jag är) så var det full panik, upp ur sängen och försök till att lokalisera varifrån denna lukt kom ifrån.

Thomas brukar påpeka att jag känner mer lukt än vad han gör, så innan jag väckte honom ville jag vara säker på att det verkligen var något på g.
Det luktade precis överallt, i alla rummen. Pulsen steg ganska ordentligt på mig. Grejen är att många av våra grannar är pensionärer och många av dem röker, så jag trodde ju att någon glömt/tappat sin cigarett någonstans och att detta då startat en brand.

Efter några minuter verkade det som lukten hade försvunnit, men bara för att komma tillbaka 10 gånger värre. Full panik, in i sovrummet

-Thomas..jag VET att du tycker jag känner lukter du inte känner och jada jada, men nu är jag säker. Det BRINNER faktiskt. Någonstans här brinner det!

För en gångs skull så höll Thomas med mig, han kände röklukten och gick upp. När han går upp, då är det på riktigt.
Vi gick runt och luktade, Thomas trodde inte att det var någonstans i huset det brann, möjligen i grannhuset.
Ut på balkongen där det verkligen luktade uschigt till attan. Lite längre bort såg vi rök bolma upp, så vi gick in för att se om vi kunde hitta vad det var som brann via nätet eller tvn.

Efter en stund fick vi se på nätet att det, surprise, brann i ett bilgarage en liten bit härifrån. Innan hade en bil och husvagn brunnit här i närheten.

Jag blir SÅ TRÖTT PÅ DESSA BILBRÄNDER!

Nu börjar det spåra ur det här med bränderna..(har det iofs redan gjort)

Igår då vi skulle lägga oss så var det omöjligt att somna eftersom vi hade en polishelikopter som flög precis ovanför vårt hus, ganska lågt också vilket gör att det skallrade i rutorna.

Vi bor i ett av de områden i Göteborg där mindre intelligenta människor tänder på bilar. Privatpersoners bilar, personer som inte kan påverka deras situation (eller vad de nu är ute efter?) överhuvudtaget. Oskyldiga människor blir drabbade av dessa huliganer.

Men för att återkomma till det jag började skriva.

Polishelikopter ovanför oss. Både jag och Thomas tyckte det började bli obehagligt och ställde oss därför i fönstret för att se om någon var på gång att tända på någon bil. Vi var ju lite oroliga över vår egen..varje gång det kom en bil åkandes som stannade, så trodde vi automatiskt att någon skulle hoppa ut och tända på. Någon som körde fort mot bommen;
Tänk om han kör igenom, tänk om dom kör igenom porten o tänder på så det börjar brinna i huset!?

Överdrivet kanske, men med tanke på att de även sprängt en portdörr inte långt härifrån så skulle jag inte bli förvånad.

Tillslut gick vi och la oss och helikoptern försvann en stund senare.

Nu imorse läste jag på i tidningen att det vart en bilbrand, inte alls långt härifrån vilket innebär att nästa gång eller gången därpå är risken stor att branden nått sig till vårt område eftersom de drar sig närmare hitåt.

Om nu människor som tänder på bilar gör det för att de känner att ingen bryr sig så har de ju verkligen lyckats bra med att fiska sympatiröster *NOT*

De människor som stöttade dem innan bränderna och verkligen försökte har nog ingen lust längre. Varför ska jag stötta och tycka synd om någon som bränner upp mitt närområde, där jag bor och lever?

Ärligt talat så vet de antagligen inte bättre, men nån måtta på dumheterna får det faktiskt vara! Om de är under 15 så skit samma, de ska in i fängelse! Jag o Thomas diskuterade detta efter att de tagit killarna som försökt tända på spårvagnarna (usch).
Sätt dem i fängelse (skulle ge 5-10 år) så länge, 1 år räcker inte för då de kommer ut är deras gamla kontakter kvar och de faller dit igen. Sitter de 5-10 år är kontakterna förhoppningsvis borta och ungdomarna (som det i detta fallet var) kan ha ändrat sitt beteende och tankemönster.

Det sägs ju att unga människor inte ska sitta länge, men är de då bättre att de lever rövare i 5 år och förstör sitt liv ytterligare, eller att de får sitta inne i 5 år där de får lära sig att människor faktiskt bryr sig UTAN att man behöver förstöra? Och att de sedan kan gå ut i samhället och förändra till det bättre utan att skada andra?

Thomas ringde förut då han var på väg till jobbet...

Det området där vi bodde innan vi flyttade hit är ett väldigt lugnt område, det händer aldrig något där. Det är där hela området andas ut.

Men så inatt...dessa bilbränder!

Thomas ringde som sagt; han hade cyklat förbi skolan och sett en utbränd bil. Bilen såg ut som om någon kört in den rakt i bommen för att försöka komma igenom.
Bilen står precis brevid skolan..och i skolan står barnen, tittar på bilen och undrar vad som hänt.

Någon borde ta dessa ligister i örat och tvinga dem att titta på Teletubbies i minst ett dygn! Sen kan de gå runt och sjunga sånger istället för att förstöra, och inse att dessa bränder inte kommer leda till något bättre.

Nu blir jag så förbenat förgrymmad på blogg.se!!

Allt försvinner ju!!! *morr*

varför är det på detta viset?

Fick idag mail från någon annan på stadsdelsnämnden och fick då reda på att om jag vill prata socker får jag prata med resp rektor på varje förskola.


Jag börjar fundera på om det kanske är så svårt för att jag bor på ett ställe där folk verkar skita i vilket. Det är ingen som bryr sig här och vi som gör det stöter bara på problem och skit.

Jag tänker få till ett sockerförbud på hans framtida förskola, jag är bara rädd för att de andra föräldrarna tror att jag gör det för att vara någon slags "jagvetbättre". Men jag vet ju bättre i det här fallet ;) Men alltså att de tycker jag tar ifrån barnen nåt gott, men det finns ju så mycket annat som är gott! Sötsaker är goda bara för de vant sig vid det.

Tyvärr så är det många föräldrar som skiter i om barnen äter sötsaker på vardagarna.

Det är synd, det är riktigt synd.

Mailade kommunen idag och bad om en förklaring till varför det inte är sockerförbud på förskolorna här (kanske lär lite väl hård men jag var frustrerad då jag skrev). Ska bli intressant att läsa svaret, tror dock inte på någon logisk/bra förklaring. Men det ska bli intressant.

Thomas tyckte det var onödigt och att jag borde lägga min tid på viktigare saker. Men jag har hakat upp mig på detta nu och mitt nästa mål är att få det sockerfritt.

Kom på en massa bra anledningar till varför också.

Då jag var liten fick jag saft hos min dagmamma varje dag vilket gjorde att jag fick 3 hål i mina tänder, varav en tand behövde dras. Eftersom bedövningen inte hann verka innan de drog tanden så gjorde det satans ont och det är därifrån jag har min underbara tandläkarskräck.

Men iaf, tar man bort sockret på vardagarna och bara har en godisdag som rekommenderas, så förbättras ju barnens munhälsa vilket sparar pengar åt kommunen eftersom tandläkarkostnaderna blir mindre.

Dessutom får barnen ett sundare förhållningssätt till mat om de lär sig från de är små att det faktiskt bara är EN dag som gäller, de är ju ändå en stor del av sina liv i förskolorna och de borde ju agera som förebilder. Dessutom är det ju så att ju tidigare barnen får socker, desto lättare bildas det bakterier i munnen och sockerberoendet blir större.
Jag vill också tro att det underlättar för tjejer idag, det är ju så extremt att gå från att inte äta godsaker till att inte äta något alls för man är "tjock"

Äter man bara onyttigt en dag i veckan så gör det inget. Har man ätit nyttigt de andra dagarna så påverkas kroppen inte direkt (förutom att man kanske mår dåligt för man inte är van vid det onyttiga). Tänk vad mycket läkarkostnader som skulle sparas också!

Jäses vad mycket pengar jag skulle spara åt kommunen genom att få dem att införa ett sockerförbud :D

Ursäkta mig för jag gissar att jag kommer reta upp en del småbarnsföräldrar nu..men jag funderar på en sak och det är det här med maten.

Idag var vi på en förskola och tittade lite och så såg jag att det på menyn stod dessert. Jag frågade vad det innebar? Hon sa att ibland är det pannkakor eller äpplepaj med vaniljsås.

Äpplepaj med vaniljsås..på en torsdag?

Förlåt mig men..jag tycker det är lite onödigt. Och sen på onsdagar var det varm choklad att dricka till frukost (nej jag gillar inte oboy till frukost heller).
Hur nyttiga matvanor får man om man dricker varm choklad till frukost? Alltså på helgen kan jag förstå, för då är det helg=godisdag. Men på en vardag? Och sen en söt efterrätt dagen efter?

Ni kanske tycker jag överreagerar, men då tänker jag att många barn äter ju lördagsgodis, och sen brukar det väl bli nåt gott på fredag just för att det är fredag? Då är det helt plötsligt 4 dagar på raken med socker. Där är mitt problem.

Kanske är det så också för jag och Thomas äter inte sånt hemma. Vi försöker hålla oss till en dag och då blir det oftast popcorn (tillhör inte det onyttigaste). På kalas o sån kan vi festa till det men annars så liksom, och speciellt små barn!?
Dessutom kanske det blir mcdonalds eller pizza om föräldrarna inte orkar laga mat nån kväll.

Men de hade ju faktiskt ändå tagit bort glassen (!) efter fisken. Hallå?! 
MÅSTE man ge barnen onyttigt? För att det är gott? Det är inte gott, det är sockret man vill åt, speciellt om man är sockerberoende vilket verkar väldigt vanligt bland barn idag. Om man inte äter det så tycker man inte det är så gott som om man är sockerberoende.

Sen kan man ju säga att ens barn inte ska äta det, men då kommer ju nästa problem; om alla andra får, varför får inte han?

Att åka spårvagn i den här staden, är som jag sagt innan, lite...varierat.

Som imorse då jag och Alexander skulle in till biblioteket för att låna lite matteböcker.

Det börjar lite fint med att den vagnen jag egentligen ska åka med är en gammal spårvagn. Ingen av de som går på ser ut att orka/vilja lyfta vagnen, och även om jag skulle komma på finns inga garantier för att jag sen kommer av. Så det var bara att invänta nästa vagn.

Väl på vagnen går det på en massa fjortispojkar också. De tjafsar, tjötar och spelar hög jobbigt störande musik på någons mobiltelefon. Folk runtomkring byter plats. Önskar jag också kunde göra det.

Några hållplatser senare går det på en människa som redan hunnit sätta i sig öl. Mm..ställer sig brevid vagnen och det stinker. Hur tänker han? Behärskade mig men kände att om han så spillde en droppe öl på vagnen så skulle jag blivit fly förbannad.

Det fortsätter och senare kommer hans vänner på. Mysigt värre. 10 djupa andetag och resan gick vidare. Tydligen så ska man dricka alkohol med lägre procent i början av dagen för att kunna dricka mer öl utan att bli full på en gång.
Okej...

Ja..eller nej. Att åka spårvagn är något som får mig att vilja ta bilen istället.
Grattis västtrafik!

På Telenor.

Anledningen?

Jo..min nya faktura.
För ett tag sedan ringde här en försäljare som ville förlänga mitt abonnemang, trots att jag kände att jag kanske borde byta så tyckte jag att dealen vi gjorde lät bra.

Han kunde sänka mina kostnader genom att byta abonnemang och dessutom, om jag tecknade mig på 24 månader, så fick jag den nya telefonen utan att betala någonting(frågade detta flera gånger om). Det lät ju ganska bra (diskuterade en bra stund) så jag beslutade mig för att teckna i 24 månader.

När jag fick hem min nya mobil för ett tag sedan så upptäckte jag att den var...rosa...trots att jag sa klart och tydligt att jag ville ha en svart. Men jaja, jag orkade liksom inte tjöta om saken så jag får vara lite tjejig helt enkelt.

MEN...så igår kom fakturan. Och hus i helvete vad arg jag blev! Kostnaderna hade inte sänkts utan istället höjts med 150 kr!!
Dessutom hade de tagit ut en fakturaavgift på 20 kr trots att jag meddelat att jag inte ville ha den mer i pappersform.
Försökte logga in på mina sidor, men det lyckades inte trots flera försök *mer mutter*

Så jag ringde..fick sitta en evighet i kö (när man är arg på många saker så blir en liten småsak väldigt uppblåst) och tillslut fick jag prata med en människa på Telenor.

Han kunde konstatera att jag betalade 100kr/mån för den nya mobilen, vilket jag sa sög eftersom försäljaren sagt till mig att jag inte skulle betala något. Han trodde att försäljaren menade något annat och att jag på lång sikt skulle kunna sänka mina kostnader *suck* Men han tyckte ändå det var beklagligt, dessutom var det ju försent att skicka tillbaka mobilen och jag sa även att det inte stod någonstans att jag skulle betala något för den.

Så jag frågade vad jag skulle göra för jag sa att det inte går att ha en sån hög kostnad för mobilen. Han sa att jag kunde bestrida det *orka* men han såg även över mina tilläggstjänster och kunde konstatera att de var onödiga, om jag tog bort dem så skulle jag på så sätt kunna få ner mina kostnader med ca 150.
Angående de 20 kronorna så satte han dom till godo så det går in på nästa räkning, så det var ju snällt.

Jag är fortfarande pissigt sur på Telenor, men nu kokar jag iaf inte över.

Igår så var vi på återsim på Lundbybadet, och alla ni som följt bloggen någorlunda vet att jag inte är det största fanet av Lundbybadet direkt..och det som hände igår hjälpte ju inte direkt till att förbättra situationen.

Jo..så vi skulle alltså på återsim eftersom vi missat 2 gånger och har rätt att ta igen en gång. Jag pratade med hon i kassan i torsdags o sa att det bara var att fråga i kassan sen när vi kom så skulle dom förklara vart vi skulle o så.
Nemas problemas liksom..

När vi kom dit igår så började det med att dörren var låst..LÅST! Vi hade ingen kod, ingen var i närheten men tillslut så var det någon som satte sig vid fönstret så då sprang jag dit o bankade så han kom o hjälpte oss in. Då vi kom in  så såg vi att det inte fanns någon kassa eller reception för allt var IGENBOMMAT! (ingen personal heller) Nu började jag få panik o bli stressad eftersom vi snart skulle befinna oss nere i vattnet. När jag hamnar i detta läge så blir jag en bitch (lite enligt Thomas och mucho grande enligt mig själv). Som den totalbitch jag alltså förvandlades till så blev jag arg, frustrerad o högljud (kom ihåg mina tidigare erfarenheter av Lundbybadet nu..)
In kom vi iaf på nåt sätt, fast hittade inte herrarnas omklädningsrum...som då låg en våning under (!)
Hallå?
ÅÅÅÅÅÅÅÅHHHH

Frågade en snäll mamma om hjälp och hon förklarade hur man tog sig till bassängen o allt sånt.
Iaf..in i omklädningsrummet o stressombyte o stressdusch för att hinna. Följde rutinerna som vi har där vi brukar gå på babysim, men detta gjorde ingen annan. Ännu mer kaos för mig kände jag och jag blev ännu mer bitchig och tyvärr gick en hel del av min frustration för Lundbybadet ut över stackars Thomas.

Men själva badet gick bra iaf. Alexander klarade hinktestet alldeles utmärkt (man häller vatten över huvudet för att se om han stänger för att utesluta vattnet) och instruktören sa att det inte skulle vara några problem alls för honom att dyka på nästa lektion av babysimmet *stolt*

Sen kom nästa bakslag när vi skulle fortsätta. Jag märkte att det enda som fanns kvar i min påse i duschen var mitt schampo (ja, jag min idiot trodde jag kunde lämna schampo o sånt där det finns utrymme för det). Tvålen låg nån annanstans o min stora jumbo-balsam-flaska var helt tömd och låg på golvet i duschen.

VAD ÄR DET FÖR JÄVLA IDIOT MÄNNISKOR SOM GÖR SÅNT???! Ursäkta men jag blir så förbannat ARG
Jag har mina misstankar om vilka det var också..

Men jag måste ändå skynda mig att skölja av Alexander eftersom det är kallt och få på honom kläder. Sedan tar jag med honom till duschen i bilbarnstolen o kastar mig själv in i duschen. Då kommer en av personalen o börjar spola (!) golvet. Frågar om jag kan lyfta upp honom på bänken och frågar sedan om hon vet att jag måste vara klar senast 16.30. Frågar då vad klockan är och då är den 20 över.
Nu var jag inte bitchig längre, nu var jag ett monster.

Fortsätter stressa för att hinna och kommer ut till Thomas mer rasande och upprörd än någonsin och tycker verkligen inte om Lundbybadet nånstans.

Men min lille pojk var så duktig iaf!

Hm..jag kan ha gjort bort mig big time, men jag är inte säker än.

Äntligen fick jag tummen ur röven (ursäkta) och fixade en annons till GP med Alexander. Bara 4 månader försent så det är ju inte så dåligt ändå ;)

Grejen är att jag är inte säker på att jag fick allt rätt i annonsen. Skrev jag rätt födelsedatum, stavade jag Thomas efternamn rätt? Skrev jag fel nånstans?

AAAAH..jag tror jag blir galen. Försökte logga in o kolla igen men jag kommer inte åt annonsen.

Jädra shiit