emoen

Förra veckan så missade vi ju babysimmet eftersom både jag och Alexander var lite halvrisiga sådär. Eller han var halvrisig o jag var som ett vildvuxet påskris.
Det var ju andra gången för terminen. Nu idag så är det simgång nummer tre som vi OCKSÅ kommer att missa :(
Jag får ju fortfarande inte bada och Thomas är snorförkyld så att han ska dit är ju verkligen ingen höjdare.

Det känns så tråkigt för Alexanders skull att vi missar så många gånger, men även av rent egoistiska skäl för min skull.
Alla på forumet pratar om hur skoj dom har det på simmet o idag är det dags för första dyket för dom som är redo för det. Och här sitter vi, torrlagda o deprimerade på land. Blir inga dyk här inte =(

Sen känns det så dumt också eftersom vi betalt en massa pengar för kursen och det är inte ens säkert vi kan simma igen alla gånger, en får man ju lov att ta igen. Det som känns extra tråkigt är att jag kanske inte får bada nästa vecka heller och då kan man ju fråga sig om det är någon större idé att ens stanna kvar i kursen.
Och sen är det ju det här med tån också, jag vet inte när dom får för sig att göra något med den och då vet jag återigen inte hur lång tid det kommer ta innan jag får lov att bada igen.

Det är lite småstressande faktiskt att inte veta hur saker kommer bli, speciellt eftersom jag är en sån planeringsmänniska