emoen

I fredags så åkte vi ut en tur till min kära mor och far för ett litet besök. Vi hade ju inte setts sen innan vi åkte till Grekland, och det var ju ett bra tag sedan..minst sagt.

Så vi brummade ut mot Kungsbacka där lillgrisen lyckades med konststycket att somna strax innan Kållered (10 minuter kvar tills vi var framme) Kändes ju sådär halvbra eftersom vi inte riktig visste vad vi skulle göra med honom. Men då vi kom fram parkerade vi bilen så där käckt så vi kunde se honom från fönstret.
Min lilla mamma satte på kaffe och pappa sprang fram och tillbaka medan han väntade på samtal från Telia, datastrul i vanlig ordning.
Vi hade tagit med oss resten av kärleksmumsen som jag hade bakat dagen innan, och de smakade fortfarande jättegott!

Thomas satt och spanade på Alexander från fönstret och helt plötsligt slog han upp sina skinanade blå och såg jätteförvånad ut.
"Hallå! Var är ni? Var är jag?"
Stackarn var jätteförvirrad och det blir inte bättre då Thomas hämtade in honom och satte ner honom i stolen i köket.
Han tittade sig lite omkring, tittade på mormor som var själaglad, tittade på mamma som satt och åt kaka, tittade på pappa...

UÄÄÄÄÄ!!!

Och så föll han in i ett gråt som kunde få vilket hjärta som helst att göra ont. Mormor skulle försöka lösa det genom att leka tittut, kanske inte rätt tillfälle för tårarna sprutar o tänderna blottas.
Tillslut insåg vi att det bästa ändå kanske vore att åka vidare, för stackarn hade inga planer på att upphöra med sitt gråt. Så vi bestämde att vi får träffas en annan gång.

In i bilen igen och brumbrum mot Frillesås där vi skulle hälsa på tant Sara och farbror Magnus, det var grillingtime!
Dessutom så skulle Johan, Annika och Albin vara där, samt Thomas gamla pluggkompis Thomas och hans tjej Linda.
En trevlig liten samling med andra ord. Vi höll våra tummar för att Alexander inte skulle börja gråta igen, för då skulle vi få åka hem.

Då vi kom fram så var grillen redan igång och Magnus sprang upp och ner, fram och tillbaka. Efter en stund så kom alla andra också, förutom Sara som fortfarande jobbade. Det var rundvandring av huset för att se hur långt bygget hade framskridit och det som hade hänt sen vi var där sist var att köket hade anlänt (stod iofs i ett annat rum) men några skåp hade ändå hittat sin plats på väggen.
Ska fråga Magnus om jag inte kan få lägga upp lite kort på bloggen nästa gång vi vart där, så får ni se vad det är jag pratar om.

Alexander började bli lite grinig så vi tänkte att det kunde vara en bra idé att få honom att sova lite. Men som vanligt höll han inte med. Men jag måste ändå säga att vi var rätt nära men det var ju så mycket att titta på och då är det ju tråkigt att sova för det kan ju faktiskt hända att man missar något...
Jag stod ett tag med honom men näe. Så han fick äta lite och så blev det dags att sätta sig vid bordet.

Magnus hade grillat kycklingfileér och till detta var det potatissallad, kokt potatis, en härligt god grönsallad och gräddfil. Alexander satt i sin sulky bredvid oss, ögonen rödsvullna och stora som tefat, men sova; näe.
Helt plötsligt så kom tant Sara och då blev Alexander glad! Han tycker verkligen om tant Sara och farbror Magnus.

Efter maten försvann alla förutom jag och Sara försvann ut för en liten lekstund och titt på tomten. Vi satt o tjötade o gjorde kaffe och Sara höll på däcka.
Hon hade vart uppe sen 4 på morgonen, stackarn, men så är det att vara delägare i en affär. De är hårt men Sara är duktig! Magnus är också duktig =)

Efter 20-30 minuter kom resten av sällskapet in igen.

Så dracks det kaffe och mumsades på rulltårta och kakor. Men sen var vi faktiskt tvugna att åka för klockan hade tickat iväg och lillemannen var ju tvungen att komma hem och sova.

Så avsutades den trevliga kvällen och alla var nöjda och glada