emoen

Igår var det dags för lite Bodypump! Kan säga att det kändes en del eftersom jag inte tränat detta på över en månad. Men skönt var det och det behövdes verkligen!

Innan träningen så var jag och Alexander och hälsade på Tina, Jasmine och Selin där vi blev bjudna på smarrig kladdkaka. Riktigt mumsmums var det!

Ikväll ska jag på mitt första Mary Kay party och det ska bli intressant att se vad de har för grejer...

I lördags så träffades jag och några av mammorna från Familjeliv för att tillbringa en härlig, barnfri kväll ute.

Färden gick till Pasta etc grande inne i stan.

Varför vi just valde detta ställe var för att de hade ett runt (njae) bord där vi alla kunde få plats. Sist vi var ute så kunde vi inte prata med varandra eftersom vi alla hamnade så långt ifrån varandra. Men denna gången skulle det bli bättre...trodde vi.
Vid borden bredvid oss hade en arbetsplats bänkat sig och om ska försöka förklara lite hur det här gänger var så ja..tänker er medelåders tanter (damer) som sippat en eller två munnar och helt plötsligt beter sig som dyngraka fjortisar. Den stämningen var det på ett ungefär.
Höga skratt (skrik) mycket högljutt prat, mer skrikskratt och så höll det på. Efter några fler sippar så sprang de fram och tillbaka på toaletten, skrattade, skulle in samtidigt. De satte sig på golven, började dansa med varandra (även gubbarna) och Ellie kunde snabbt konstatera att dessa människorna icke skulle kunna se varandra i ögonen igen då arbetsveckan började. Vi andra kunde inte annat än att hålla med..

Men men.

Majoriteten av oss beställde in penne med citronkyckling och parmesan. Mm..det var riktigt gott! Dessutom fick jag mig mitt glas röda vin som jag längtat efter en hel evighet och lite till. Till efterrätt så åt några av oss en pannacotta med sorbetglass. Det var också riktigt..mmmmm..så var det =)

Kvällens bästa kommentarer stod Ellie för, ett smakprov;

Ellie till servitören
- Ja men klockan är ju faktiskt bara halv åtta. Ja då kan jag ju faktiskt ta en...latte!

(Det här med att inte kunna sova då man dricker kaffe..)

Bilden är lånad från kanal 5

 

Jag blev så glad för ett tag sedan då jag hörde att kanal 5 ska spela in en svensk version av den amerikanska serien Biggest Loser. Jag har länge följt denna dokusåpa och jag måste säga att jag tycker den är väldigt, väldigt bra!

Jaha, tänker ni..och vad är det som är så bra med den såpan då?

 

JO!

I Biggest Loser så är det ett antal deltagare som tävlar i lag om vem som kan gå ner mest i vikt. I slutändan så är det en som står som vinnare; the biggest loser.

Lagen har varsin tränare som motiverar dem, uppmuntrar dem och som lär dem hur de ska gå ner i vikt på bäst sätt och leva hälsosamt. Det handlar alltså inte om någon hetsbantning, utan det är motion och näringsrik kost som gäller.

Det handlar alltså med andra ord om att ändra sin livsstil.

Hur beställer man då man är på restaurang?

Vilken träning passar mig?

Hur ska jag äta för att hålla mig mätt under dagen?

Vill ni se den amerikanska versionen så kolla in Kanal 5 varje vardag 19.00

Nu känner jag att jag är inne i en liten downsväng när det gäller bloggen. Jag har ingen ork att sitta och blogga men jag ska göra det ändå =) Fast idag blir det bara detta lilla inlägg.

Håller just på att kolla på kortet vi tog på öppna förskolan, får nog säga ändå att det blev riktigt fint! Han är så söt och glad på kortet så man blir glad i hela hjärtat då man ser honom =)

Det får bli lite mer inlägg imorgon, hoppas ni alla får en bra kväll och sov gott

 

1. Pajdegen: Sätt ugnen på 200 gradet. Hacka samman mjöl, bakpulver, socker och matfett
2. Tillsätt ägget och arbeta ihop till en deg. Tryck ut degen i en pajform (24 cm i diameter), gärna med löstagbar botten
3. Fyllning: Grovriv mandelmassan och blanda med matfettet
4. Tillsätt äggen, ett i taget, mjöl, kakao och bakpulver. Rör smeten jämn och häll i pajskalet
5. Grädda på galler i nedre delen av ugnen 30 minuter. Låt kallna
6. Garnering: Dela chokladen och lägg i en plastpåsa. Smält i kastrull med varmt vatten eller mikrovågsugn
7. Klipp hål i påsens ena kant och ringa chokladen i ett fint mönster över pajen

Stackars Alexander...

I onsdags då vi höll på med matlaget på öppna förskolan så var det en av mammorna som inte riktigt såg sig för och därför lyckades pricka in Alexanders hand med sin fot då hon skulle resa på sig.

Alexander grät men det gick över efter en stund och jag såg inget direkt, förrän på kvällen. Ett av de stackars små fingrarna hade svullnat.
Dagen efter var fingertoppen svullen och vi vandrade bort till öppna förskolan eftersom BVC skulle vara där, tänkte de kunde ta sig en titt på fingret.
Men pga svininfluensan så hade de inte tid att komma just den dagen, men efter att en av lärarna förklarat hur fingret såg ut så tyckte de att vi kunde trippa ner till öpnna mottagningen.

Så vi trippade iväg till öppna mottagningen där de tittade på fingret. Hon kunde konstatera att han fått sig en tryckskada, men även att nageln var lite ja..typ det är ganska vanligt bland små barn att det kan bli så runt nageln. Men fingret var svullet pga trampet på foten.

Idag är det fortfarande lite svullet, men mycket bättre!

 

 

1. Koka pastan enligt anvisningen på paketet. Skär kycklingen i strimlor
2. Hetta upp margarin i en stekpanna. Lägg i kycklingen och stek några minuter tills den är helt genomstekt. Rör under tiden.
3. Lägg i korvskivor, squash och paprika. Fräs några minuter. Häll på créme fraiche och späd med mjölk till lagom såskonsistens. Smaksätt med salt och peppar.
4. Häll av vattnet på pastan och blanda ner kycklingsåsen. Strö över rikligt med hackad persilja och servera

Idag var det matlag på öppna förskolan. Det innebär att 10 mammor (och pappor om de vill) lagar mat tillsammans som sedan äts ihop. Mammor, pappor och barn tillsammans.

Idag stod det på menyn krämig pastasallad med kryddig korv (recept kommer imorgon)
Jag får säga att det var riktigt, riktigt smarrigt! Även Alexander åt för glatta livet.

Medan föräldrarna hjälptes åt att laga maten så var alla barnen inne i lekrummet och röjde järnet. Alexander tycker bara det blir roligare och roligare (varför gick vi inte dit tidigare?) för varje gång vi är där. Idag kände han igen sig då vi svängde in och började prata en massa.

Resumé: Förra gången så satt Alexander på kanten utan att börja gråta. Han plaskade och tyckte det var roligt! En eller två gånger till och sen trodde mamma Kerstin han skulle dyka i själv.
Kast med litet barn och stå på kanten testades också, samt ryggsäcksdyk.

I dagens episod: Den ständiga frågan; kommer Alexander dyka i från kanten och hur ska det gå med den nya instruktören?

Vädret var inte det roligaste denna dag. Regnet öste ner och då vädret är bistert och grått är det alltid skönt att få kliva ner i en varm, skön bassäng! Instruktören för dagen var en vikarie, den vikaren som mamma Kerstin och Alexander tycker om. Sicken tur! =)

Namnsången sjungs och efter det så sjung alla glada mammor och pappor "båtarna på havet". Då sångerna var avklarade så gick instruktören igenom den första av dagens övningar, nämligen fria torpeddyk med möte under vattnet. Det har de ju gjort förut, men för er som missat detta så går det ut på att barnet sitter antingen på kanten eller på mattan och dyker i. Mamma/pappa möter då upp under vattnet, en bit ifrån, för att barnet ska sparka sig fram.

Alexander sattes på kanten, men ville..inte dyka. Det var roligare att klappa vattnet, prata och klappa vattnet lite till. Trots mamma Kerstins lockande och pockande, bubblande och tittut så näe, inga dyk! Så istället kastades Alexander upp på ryggen, upp upp och iväg! Eller ner i detta fallet eftersom de dök. Det gick bra, nemas problemas!
Mamma Kerstin tänkte att mattan kanske var roligare att dyka ifrån. Men den framkallade tårar. Så den var inte rolig någonstans. Inte ens dyk från instruktören var roligt.

Alla samlades i ringen igen och dagens andra övning presenterades:

Rulla i handen: Barnet ligger på mage i mammas/pappas hand och mamma/pappa rullar över barnet på rygg. Detta är en övning inför crawlet då de ska vända i vattnet.


Det gick sådär. Eftersom Alexander tycker det är så roligt att sparka så ville han hellre simma iväg, men en eller två rullningar klarades av.

Alla samlades åter i ringen och sjung "bubbelbubbel vita lamm" och den sången följdes av "jungfru skär". Sen var det vinka hejdå och alla var glada efter ännu ett härligt pass med babysim!

Nästa gång: Mamma Kerstin och Alexander ska testa att stå på kanten och hoppa i en gång till, kanske går det bättre denna gång? Dessutom; nya spännanade övningar!

Idag var det fotografering på Öppna Förskolan, och det var väl klart att vi skulle vara med på det! Det är ju så roligt med kort och eftersom det inte är någon dagis eller skolfotografering så kan jag själv gå in på nätet senare och välja ut vilka kort jag vill ha och hur många i varje storlek och såna saker.
Det är ju perfekt nu inför julen och allt att kunna göra det.

Fotograferingen gick kanonbra! Fotografen var jättebra och han fick riktigt bra bilder på Alexander, som mest bara satt och skrattade och hade jätteroligt.

 

Dessutom träffade vi två nya kompisar idag, Celine och hennes mamma Tina. De bor ganska nära oss också och vi pratade en hel del om en hel del, sådär som bara kvinnor kan. Mycket trevligt! På onsdag så blir det matlag och det ser vi verkligen fram emot!

 

 

Resumé: Förra veckan så kom den nya instruktören, som lämnade efter sig ett något förvirrande intryck. Alexander var trött och ville egentligen inte alls vara med på övningarna utan han ville mest bara vara. Vilket han också fick.

I dagens episod: Återsim, vilket i stora drag innebär barn i olika åldrar, mycket plask och få sånger.

Dagen i ära så kunde pappa Thomas följa med till babysimmet. En av fördelarna med att återsim är på helgen. Tiden var också ganska bra och Alexander, duktig som han är, hade prickat in sin sovtid så han var pigg och utvilad i tid till simmet!
Instruktören som håller i återsimmet tycker både Alexander och Kerstin om för hon är så himlans trevlig. Det bästa av allt var att hon kände igen Alexander och visste hur hans utveckling hade gått så det gjorde en hel del!

Som vanligt börjades det med namnsången. Alexander valde då det var hans tur, hör och häpna, att plaska. Alldeles självmant började han plaska där i vattnet och sen fortsatte han plaska som en galning. Men jaja.

Efter namnsången så fick man komma fram och fråga vad man hade missat på sin lektion. Kerstin frågade och fick reda på att de hade missat följande:

Stå på kanten: Barnet står på kanten och mamma/pappa håller om barnet in kan stå själv. Sedan ska barnet hoppa i vattnet.

Stå på benen: Repetition från andra lektioner. Mamma/pappa ställer barnets fötter i sina händer och lyfter upp barnet som står i händerna.

Kast med litet barn: (Låter hemskt, eller hur?) Mamma/Pappa/Instruktör har barnet i famnen och kastar över till den som står en bit ifrån. Poängen är att barnet ska få sig ett litet dyk på vägen också.

Mamma Kerstin och Alexander började med att se hur det skulle gå med ett litet dyk från kanten. Det gick sådär. Fast framsteg har gjorts eftersom Alexander numer tycker det är väldigt roligt att sitta på kanten, men där går gränsen. Plaska kan man också göra, det är roligt. Men dyka är tråkigt och ångestframkallande. Då mamma Kerstin sträckte fram handen för att hjälpa honom lite så såg han liite sugen på att dyka i. 1 eller 2 lektioner till så gör han nog det.
Instruktören kom fram och frågade hur det gick och då tyckte mamma Kerstin att de kunde göra ett dyk från instruktör till mamma. Alexander gick med på detta och efter en hel del lockande och pockande så dök han ändå i tillslut...och kom upp utan att börja gråta! woho!

Ett försök med att stå på kanten och dyka i gjordes också, men Alexander ville inte riktigt stå upp, det var inte hans grej just denna dag.

Mamma Kerstin och Alexander skulle sen göra ett ryggsäcksdyk. De dyken går bra och Alexander är väldigt duktig på att hålla i sig (släppte givetvis för första gången idag då kameran var med). Men han tycker det är roligt att åka med på mamma Kerstins rygg. Han pratar med alla de simmar förbi och sen då han tröttnat så hoppar han själv av och håller sig i kanten.

 

Efter ett tag kom instruktören fram igen och då var det dags för kast med litet barn! Alexander gick med på att kastas från instruktören om mamma Kerstin tog emot, men tvärtom framkallade en del tårar. Dock så började han skratta en del då det var dags att kastas i, så lite roligt tyckte han allt det var ändå.

En halvtimma gick ganska fort den här dagen eftersom de hade så roligt och det blev dags att sjunga vinka hejdå sången. Alexander klappade händerna och längtar alldeles säkert till nästa lektion!

 

Nästa gång: Ordinarie lärare igen (förhoppningsvis inga sjukdomar). Kommer Alexander vilka stå på kanten och dyka i? Han verkade ju liiite lockad av det ändå. Och kommer han dyka i från kanten?

MISSA INTE NÄSTA EPISOD AV DOKUSÅPAN BABYSIMMET - TUMLAREN!!