SMÅVÄRKAR
För er som inte vet hur det känns så kan jag säga att det gör ganska ont när det trycker. Nerverna i låren hamnar på något sätt i kläm och man blir nästan förlamad för det gör så ont.
Men då är det bara att sätta sig en stund och ta det lugnt så går det över.
Jag vet inte varför, men jag börjar få panik över att jag inte har packat BB-väskan än, det KAN ju ändå bli när som helst nu..för jag är ju fullgången. Fast inga tecken tyder i den riktningen att det skulle vara dags. Han håller på där inne, fast han har lugnat sig betydligt (ont om plats..) Så kanske borde jag packa den? Jag tänker ju på att göra det väldigt ofta, fast att bara tänka på det kommer ju inte direkt vara till någon nytta när jag väl behöver den. Men jag har så mycket annat jag vill göra också...det är änna svårt det här.
För övrigt så kan jag ärligt säga att jag är hjärtligt trött på det här nu. Det gör ont, jag har halsbränna, kan inte ta mig någonstans, kan inte promenera, kan knappt diska ibland, kan inte vända mig i sängen utan att vakna och stödja upp mig på armbågarna, kan knappt raka benen, jag är lika smidig som en strandad valross och jag är konstant trött men har svårt att sova.
Det är en jädra tur, rent ut sagt, att jag har Thomas...som inte förstår varför jag ibland ska göra allt själv och oroa mig, jag är ju inte ensamstående utan har honom ju. Sånt går rakt in i hjärtat o man blir alldeles blödig.
ORDLEXIKON FÖR ICKEGÖTEBORGARE ;)
Götebosska lexikon
Svenska = Götebosska
Samarbetsvillig = Go gôbbe
Utåtriktad = Tjôtig
Socialt kompetent = Käck
Expansiv = Bré
Seriös = Änna téti
Dynamisk = Brôtig
Resultatinriktad = Åpen
Självgående = Knô sig
Lyhörd = Go gôbbe
Kreativ = Go i hôvvet
Ansvarskännande = Tjallebôtta
Entusiasmerande = Go gôbbe
Strategisk = Gôrfiffi
Handlingskraftig = Tôff
Serviceminded = Bôdig
Säljande = Tyken tjomme
Framgångsrik = Måcklig
Representativ = Riggad
Stresstålig = Stôddi
Tända eld = Lunta
Springa = Kubba/Lubba
Kommunicera = Tjôta
Föra liv = Brôta
Ta plats = Knô
Flytta = Flô
Till exempel = Änna/Änna dåva
Väl = La
Person = Tjomme/Fomme/Jeppe/Gôbbe
Exempel på meningar:
'Kan ni vara vänlig att bereda plats, till exempel genom att flytta dig en
aning?' = 'Ô dô, flô däj, änna!!'
'Har du verkligen tänkt igenom det där?' = 'É du go eller?'
HOS BARNMORSKAN
Vi började som vanligt att prata lite om hur jag mår, förklarade mina krämpor och att jag var trött på att ha det så här, och hon kunde mycket väl förstå det.
Sen fick jag bebisboken som vi ska ha med oss till bb och sedan till bvc. Boken kommer följa lillkillen i allt vad gäller vaccinationer o kurvor o hela fadderullan. Fick även namnet på den sköterska vi kommer ha på BVC sedan.
Så var det upp på britsen så hon kunde klämma lite på magen, så lyssnade vi på hjärtljuden och han hade lite höga hjärtljud, det kan iofs bero på att han lekte vilde ute i väntrummet, vilket inte är så ovanligt..och då går ju hjärtljuden upp. Nu sover han kan jag meddela, så mina revben får vila i förhoppningsvis en halvtimma.
Mätning av hur mycket livmodern har växt, 1 cm på 2 veckor (32 cm för den som är intresserad) Frågade om han kommer bli en liten bebis och hon sa att han kommer bli en liten bebis. Först blev jag lugn och kände att det var skönt med tanke på hur han ska komma ut, men sen när jag fick känna på huvudet så insåg jag att, det kommer kännas ändå. Huvudet kändes väldigt stort, fast enligt barnmorskan så var huvudet litet det också. Men han var iaf näst intill fixerad nu, känns ju bra.
Att jag har så ont också beror med all största sannolikhet på att min bäcken är så, vad heter det..öh...typ uppluckrat :) Och det känns ju ganska mycket då. Hon tyckte jag skulle vila...
Blodtrycket var ganska lågt (85/52 för er som kan era grejer ;) och där hade vi en naturlig förklaring till yrseln.
Provtagning av järn, hade väl ökat 2 enheter ungefär vilket inte är något att direkt hurra för, men det är ju ändå högre än vad det var sist.
Och slutligen kom vi till min fasa; vågen
Trodde att jag hade gått upp minst 5 kg sen sist, men jag blev mycket förvånad över att "bara" ha gått upp 1,5 kg, vilket ger en total viktuppgång av 12,5 kg vilket inte alls är dåligt.
Hade tänkt att åka in till stan idag o fika med alla snartmammorna, men min mage säger att jag borde vila en stund istället för nu gör det änna ajaj. Dessutom börjar lillen vakna till i magen och ska säkert leka vilde igen och det gör inte direkt saken bättre
19 DAGAR KVAR
Kroppen: Om inte barnet vänt på sig själv kan det bli tal om sätesbjudning då barnet föds med baken/benen först. Om kvinnan har rymligt bäcken kan det gå bra, i annat fall brukar barnmorskan hjälpa till att vända barnet för att undvika sätesbjudning. Man får då vila en stund och sedan kopplar man in CTG och dropp med livmoderavslappnande medel. Barnmorskan trycker sedan försiktigt barnet i rätt riktning. Det kan vara smärtsamt för mamman och barnet kan vilja vända tillbaks igen varför vissa sjukhus väljer att göra kejsarsnitt istället.
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
LÄKARBESÖKET
Eftersom jag inte hade något lust att åka in till förlossningen för undersökning så valde jag att avvakta under helgen. Fast igår så fick jag riktigt ont trots att jag inte hade gjort något alls utan bara tagit det lugnt. Så jag tänkte på vad barnmorskan på förlossningen hade sagt, att om jag hade ont när jag gick och ansträngde mig så skulle jag få det uppkollat.
Tänkte att det då var lika bra att åka in idag till sjukhuset här till deras avdelning (inte förlossningen utan en annan för gravida).
Färden dit var smärtsam och lång, att sedan gå bort från hållplatsen var verkligen inte skönare och det tog sin lilla stund men sen var jag där. Fast jag borde stannat hemma..
Vid kvart över 11 kommer jag dig, tar en nummerlapp och sätter mig ner i väntrummet som man ska göra. Pip pip så är det min tur för numret på min lapp och på tavlan överensstämmer. Så jag går snäll fram till kassan o möts av något grinigt som vill ha legitimation. Så knappar hon in och säger
"-Du är inte inbokad
- Nej, jag trodde inte att man behövde boka tid här, för jag pratade med förlossningen förra veckan och frågade om jag kunde gå hit istället för dit och det gick bra sa de.
(Sist jag var här så bokade jag inte heller tid, och det står ingenstans att man ska det...)
-Jaha, då får jag väl kolla om det står nåt då. *knapp knapp på datorn* Jo här står nån anteckning. Jaha, jaja...jag får väl skriva in dig då, men du får prata med en barnmorska först så får vi se vad hon säger"
Jag verkligen ÄLSKAR trevlig personal *ironin flödar*
Så jag går o sätter mig snällt i väntrummet igen och då kommer det en barnmorska ganska snabbt och ropar upp mig och hon tar mig åt sidan och frågar var det är för fel på mig. I mitt upprörda sinne så känner jag att jag inte orkar dra allt igen, för hundrade gången, så jag drar det snabbt och hon säger att vi får kolla ctg (mäter barnets hjärtljud och om jag har sammandragningar och isf hur starka de är). Så kunde jag få träffa läkaren sen då...
Blir kopplad till apparaten och hon går därifrån. Tiden går och en annan barnmorska kommer in (den enda som faktiskt var riktigt trevlig av all personal där). Hon tittar på pappret och konstaterar att jag har sammandragningar..
Näe? Va? Kan det kanske vara därför jag har ont? Hmmmm...jag är inte glad.
Hon säger att hon kommer tillbaka om ett par minuter igen för det är klart då.
Sen glömmer dom antagligen av mig eftersom jag sitter en halvtimma om inte mer innan någon kommer in igen och ska kolla om den är klar. Men ojdå, vad långt den hade gått...
Den här människan var då verkligen inte trevlig.
"-Är det sammandragningar du har sökt för? (snäsigt sagt med en blängande blick)
-Nej, det är det inte...jag har ont...
-Jaha, du får gå ut o sätta dig då. Men det är faktiskt MÅNGA timmars väntetid, bara så du vet."
Jag skulle inte haft några problem alls med detta, om hon sagt det trevligt och pratat med mig som en trevlig vuxen människa. Istället snäste hon åt mig precis som om jag förstört hennes dag bara genom att komma dit.
Blev däremot hänvisad till ett café så jag gick o köpte en macka o kaffe, gick tillbaks och satte mig i väntrummet...och satt...och satt...så kom det en sköterska tillslut och ropade upp 4 namn, varav mitt var ett av dem. Men hon ville meddela att jag kunde gå på lunch eftersom läkarna gjorde det också. *wee* Det skulle dröja minst en halvtimma.
Efter 1 timma och 15 minuter ungefär så blev jag uppropad av en läkare och fick komma med, givetvis megalångt bort eftersom de hade ont om rum. Jag tror inte riktigt han hängde med i vad jag förklarade för han verkade så superstressad eller så tyckte han bara att jag tog upp hans tid i onödan.
"-Har du ont nu?
-Jag har väl småont hela tiden, men det är när jag går eller anstränger mig som det gör riktigt ont
-När började du få mer ont, alltså idag
-Öh..jo det gör ju mer ont än när jag kom hit imorse
-Hur länge sen var det det började göra mer ont?
-Men....ja..en timma kanske..men det gör ju inte sådär jätteont som det gör när jag anstränger mig...jag har ju småont hela tiden och igår så behövde jag inte göra något så fick jag jätteont ändå.
Läkaren har visst hakat upp sig på att jag har ont nu. Får hoppa upp på britsen så gör han ultraljud och klämmer på magen och konstaterar att allt ser bra ut och känns bra också.
Dessutom, och här kommer det bästa av allt..så ser jag ju inte ut att vara så smärtpåverkad just nu
Men hallå?! Det är ju inte NU jag har som mest ont! Jag sa det också till honom att nu har jag ju lite ont, inte alls på långa vägar så ont som det gör annars. Och dessutsom så sa dom till mig på förlossningen att jag skulle kolla upp det eftersom det i deras öron inte lät normalt (har haft 3 barnmorskor som sagt att det inte är normalt, här kommer 1 läkare som tycker allt är toknormalt).
Men det spelar ingen roll, kanske är sammandragningar? Eller...jag hade ont lite längre perioder, eller hur var det nu?
Jag bara stirrar på honom och tänker att det här är inte sant. Jag har slösat bort en hel j**** dag och fått så j**** ont bara för att höra "du ser inte så smärtpåverkad ut just nu"
Seriöst?! Är det sån personal jag ska ha på min förlossning så behöver han inte komma ut alls, då får han gärna stanna där inne hur länge han vill.
Så till all personal jag mött idag (förutom hon som var trevlig), jag två ord att säga er:
Bite me
DE FINNS INTE MER
Jag kan idag ärligt säga att igår faktiskt var den värsta dagen.
Det gick ändå ganska fort för katterna att lämna oss, men jag kan inte beskriva med ord hur ont det gör i mig.
Det är tomt, tyst..jag förväntar mig att se dem ligga på sina favoritställen eller busa runt med varandra. Höra Falcon mjaua sitt godmorgon innan han hoppar upp i sängen eller Molly ligga på stolen på balkongen o lyfta på huvudet o mjaua godmorgon hon också när man tittar ut..
Det går inte mer nu för tårarna och sorgen återvänder
DEN VÄRSTA DAGEN NÅGONSIN
Jag kan ju säga att det här med att boa och läkare inte riktigt går ihop..så mellan att jag vilade så var jag nere i tvättstugan..men bara litegrann..sådär...
Fast det kanske var lite dumt eftersom de högg till som attan i magen när vi var där nere, och sedan när vi kom upp och jag faktiskt la mig på soffan ett bra tag, så fick jag kraftiga värkar som var någorlunda regelbudna var 10e minut i nästan en timma..men sen blev det bättre och det jämnades ut under kvällen för att sedan avta. Ringde tillbaka till förlossningen som sa att jag inte behöver komma in för undersökning så länge jag kan sova ordentligt utan att det gör ont. Men om det där att det gör ont när jag går fortsätter så måste jag till läkaren eftersom det inte är normalt att ha det så, iaf inte så ont som jag får.
Tänkte åka till läkaren idag, men eftersom katterna ska avlivas så vill jag vara hemma med dem.
Försöker att inte tänka på att det är idag.
Usch..jag har bävat inför denna dagen. Thomas är också jätteledsen men vad ska vi göra?
Det kommer bli många långa dagar av gråt nu (har redan vart det också). När vi är där hos veterinären så kommer jag bryta ihop totalt. Jag vill inte tänka på hur det kommer att kännas, hemskt givetvis. Men det går ändå inte att sätta ord på det. Mina små bebisar..Thomas erbjöd sig att åka själv eftersom han vet hur svårt det är för mig, men jag tycker det känns fel, jag vill vara där, hos dem.
Jag önskar att den här dagen inte fanns, jag önskar verkligen att den inte fanns.
DET GÖR ONT!
Ajaj...nu kommer det gnäll igen...men jag måste gnälla lite.
Min mage gör riktigt ont...eller ja min livmoder gör ont. Jag vet inte om jag har någon mage längre. Den kanske är där någonstans...bland mina försvunna organ.
Men iaf, igår var jag ute o fikade med några från blivandemammaforumet jag hänger till i. Vi hade jättetrevligt, men sen så fort jag gjorde något ansträngande så fick jag så ont så jag knappt kunde gå. Under eftermiddagen/kvällen så blev det värre och tillslut så kunde jag inte gå alls. Jag ville helst bara stanna där jag var o svimma eller spy eller nåt sånt.
La mig på soffan när vi kom hem och då var det lite bättre efter ett tag, så länge jag inte rörde mig.
Trodde det skulle gått över till idag, men icke.
Åkte in till stan för att äta lunch med Thomas, och ajaj..ont igen.Det gick fortare än igår och bara att gå 5 meter känns som om man ska springa ett marathonlopp eller nåt sånt.
Kände när jag var i stan på väg till vagnen för att stanna, sätta ner foten i marken, säga nej sådär trotsigt och lägga armarna i kors.
Får se vad barnmorskan säger, ringde dit för att höra om det är normalt. Ingen som svarade men förhoppningsvis så ringer dom upp snart.
ALLA FÅR BARN
Här händer det ingenting. (Jag vet, det är ändå 3½ veckor kvar, men NÅGOT kan man väl känna ändå?)
Jag har märkt att jag börjar bli mer och mer nervös inför detta. För bara 1 vecka sedan så var jag tokredo att föda, men nu känns det liksom lite småkonstigt.
Hur ska jag veta att jag har värkar? (Alla ni som fött barn kan nu sluta skratta, jag vet, det känns) Men alltså, och det här med att dom ska komma regelbundet..när ska jag åka in? Tänk om jag åker in försent och föder i bilen..tänk om vattnet går när jag sitter på bussen? Lagom pinsamt eftersom det tydligen ska lukta apa.
"Ja allihopa..ursäkta, det var bara mitt vatten som gick, jag tar inte illa vid mig om ni håller för era näsor"
Tänk om Thomas inte är hemma, eller inte hinner hem. Tänk om bilen går sönder. Allt annat här hemma har ju gått sönder nu (tvättmaskinen, strykjärnet...) Tänk om lillkillen inte alls vill komma ut utan stannar där inne jättelänge. Har räknat på att det längsta jag kommer få gå över är till 5 oktober. Det är 3 veckor över tiden, skulle alltså betyda att det är lite mer än 6 veckor kvar. Men åh...jag blir tokig på mig själv snart.
Samtidigt är det ganska mysigt vi har det tillsammans, lillkillen och jag. Han har börjat hicka väldigt mycket och hela magen hoppar. Mest hickar han på kvällen och morgonen. Det börjar bli en vana av att vakna varje morgon av att känna små hickningar i magen. Fast det känns välkommet och tryggt att känna det.
På tal om grekiska, den här länken är till dig Katta
Kom på en annan konstig sak dom gör i Grekland (här är en anledning till varför det är bra att bo med någon som kan språket och kulturen). När man ska säga ja så säger man ne, och istället för att skaka på huvudet när man menar nej, så nickar man uppåt och gör något klickljud långt fram i gommen med tungan.
Lite spännande ändå...men ack så förvirrande för en liten blondin som mig..
LAT & SVULLEN
Ska iaf försöka stryka alla bebissaker som jag tvättade igår. Thomas var för söt när han inte hittade brottardräkterna (2 bodys, en som är blå med gula stjärnor, en annan som är blå där det står SWE i gult) och såg nästan ängslig ut över att de hade försvunnit. De låg i den andra påsen. Men ändå =) Sen skulle han mäta så att att spjälsängsskyddet passade hela vägen runt sängen också (för tredje gången sen vi köpte det, men jag sa inget =) Surprise så passade det FORTFARANDE! Det är ju fantastiskt ;)
Kom på igår hur underbart lottad jag är ändå att ha en sån underbar människa att dela mitt liv med. Det här har ändå vart de 1½ bästa åren i hela mitt liv och det är tack vare honom
Får försöka plugga in lite mer grekiska idag också, har snart lärt mig alfabetet (dom har ett eget och det är i FEL ordning!) och när jag gjort det så ska jag lära mig det i rätt ordningsföljd. För att ge ett förvirrande exempel så kan jag säga att benämningen Rho är stort P och litet p och ska uttalas som ett r. P däremot ser ut som en fyrkant där botten saknas och lilla p ser ut som två t som är sammansatta, typ TT.
Låter detta intressant kan ni ju alltid kolla här , och på samma gång öka er förvirring ytterligare.
Jag och min magvärk ska nu gå och göra något annat. Antagligen stryka...lite iaf.
VILL INTE
Sen sket sig min teori om hur jag ska bota katterna från sin kiss-sjuka också. Tänkte ta favoritfilten och lägga på det som blir kissigt eftersom jag i mitt stilla sinne tänkte att "jo men den kissar dom inte på".
Men tji fick jag, eftersom jag inte ens behövde flytta favoritfilten från den vanliga platsen eftersom den igår var nerkissad.
Nu inser jag mer än någonsin att det inte kommer funka sen. Spjälsängen har redan blivit kissad i en gång, och barnvagnen är väl nästa på tur, om det inte blir spjälsängen igen. Och hur ska det gå med bebisfilt på golvet sen? Det går inte.
Ändå så är jag glad att jag har världens mest underbaraste sambo som säger att han respekterar vilket beslut jag än tar och stöttar mig i det.
Vecka 37
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärthjud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet vid denna tidpunkt är 34.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan nu variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
MANNEN I ANANASEN
"K- Hur öppnar man egentligen en ananas?
T- Jo, du går till låssmeden och där får du en nyckel. Sedan använder du nyckeln och då delar sig ananasen på mitten, och där inne sitter det en liten man som säger: "Hej! Vill du ha ananas?" Säger du då nej så stänger han och du får ingen. Men säger du Ja, så skär han upp en bit till dig."
Så alla ni som funderat på samma sak; där har ni svaret..
SNOR
Men det är trevligt att ha honom hemma, även om han snörvlar o har sig, för då är vi ju ändå två stycken. Igår så tröttnade jag ju lite på att vara hemma och blev otroligt rastlös. Enligt mamma så har jag fått det efter min far, att jag blir hyperaktiv när jag är sjuk. Pappa ska tydligen ut o städa förrådet när han har 40 graders feber så,..ja..kanske =)
Men jag åkte till bebisaffären och köpte barnvakt/andningslarm, nappflaska som är la speciale (en sån där som har samma funktion som ett bröst så man kan amma trots att man kanske måste anväda flaska ibland), 2 nappar och en napphållare. Jo, 3 jättegulliga kortärmade bodys också. Så det enda som jag egentligen nödvändigt saknar nu är byxor till lillkillen.
Men sen ringde det en supertrevlig människa från försäkringskassan idag som tyckte det var lite konstigt det här med att jag inte fått pengar, men hon hade alla papper framför sig och skulle ordna det på momangen. Sånt gillar vi =)
Så när det är ordnat så ska jag köpa allt jag tycker är gulligt haha.
UHH
Inte nog med detta, jag har även fått städnojja, vilket egentligen inte är så konstigt eftersom jag alltid får det när jag är förkyld. Fast det är inte allt jag fått, jag har även fått för mig att jag ska göra väldigt mycket på en och samma gång nu. Laga mat, tvätta, stryka, städa, sortera etc etc.
Vet inte om detta är typiskt för gravida i slutet att känna den här stressen över att inte hinna med allt.
Så med min kraxande röst (pratar jag för länge så har jag ingen röst kvar, husfrid som min far brukar säga), rinnande näsa, underbara hosta och kallsvettningar ska jag idag ge mig ut o shoppa bebissaker. Tror inte jag smittar, utan detta är det segdragna eftersläpet som vi gravida får dras med.
Och eftersom jag nu är så jag-ska-göra-allting av mig så har jag även skrivit en jättefin lista på allt jag behöver till lilkillen. Problemet är att det kostar en del så jag får ta det jag har kvar som är absolut akut och som jag måste ha om han nu skulle komma när som helst (givetvis måste jag ha allt enligt mig och lite till, men en blick från Thomas sa att jag inte alls behövde det..hehe). Sen får jag ta resten när pengarna från försäkringskassan kommer.
Det känns ganska konstigt ändå att det snart kommer vara en bebis här
BLOD I MASSOR
Mitt blodvärde har sjunkt lite, så hon vill att jag hädanefter ska äta 2 järntabletter varje dag fram till förlossningen för att ha ett litet lager, detta pga att man kan blöda 7-8 dl under förlossningen och det kan ju göra att man blir ganska trött. Så jag får väl plåga mig en månad till med magkramp o sånt.
Vågen, 11 kg total uppgång sedan lillkillen blev till. Jättebra enligt barnmorskan o det var ju skönt.
Sedan så skrev hon lite anteckningar till bvc (barnavårdscentralen) och på nästa kontroll så kommer jag få en bok som ska med till bvc varje gång. Ska även få reda på vilken sköterska vi kommer få där också. Så sen när lillkillen ploppat ut så ska vi ringa till dem o säga hej o sånt.
Hon gjorde även anteckningar till förlossningspersonalen, lite grann sådär bara. Hon tyckte dessutom att jag kunde skriva ett förlossningsbrev och ha med mig, men jag vet inte...får se hur jag gör med den saken.
Magen (livmodern...) hade växt 1 cm så jag är uppe i 31 cm nu (mäts från livmoderns början, långt ner upp till högsta punkten på livmodern som befinner sig ungefär under revbenen). De flesta i samma vecka ligger på runt 35 cm, men så länge jag följer min egen kurva så är det ju bra, och nu följer jag min egen kurva ganska bra ändå. Hjärtljuden på lillkillen var också bra, de låg på 136 ungefär..brukar hålla sig där eller runt 140 så det är också bra. Huvudet var inte riktigt fixerat men det är nertryckt ganska långt och det är därför jag känner sånt tryck neråt. Ibland är det som om man får knipa med benen för det känns som något är på väg ut.
Min förkylning håller mig fortfarande sällskap...tjoho..eller nåt
Köpte earl grey löste idag, så har man kaffegrädde i och en sockerbit. Då blir det precis som det teet man fick hemma hos mormor och morfar förr i tiden..och då mår man genast mycket bättre :) Eller ja, lite iaf
INTE IGEN!
Lillkillen har iaf hållt sig ganska lugn idag, det enda han har försökt med är att bända upp mina revben (skulle inte förvåna mig om han lyckas en dag).
Mest synd är det ändå om Thomas. Men han är så underbar ändå min älskling.
Eftersom jag vaknde 03.00 inatt och inte kunde så sova så traskade jag upp och la mig framför tvn istället. Fastnade för en bra film fast missade slutet på den eftersom jag gick in o la mig hos Thomas igen som inte kunde sova när jag inte låg där. Fast jag väsnades nog ganska mycket, så han var skogstrött imorse.
Och efter en lång arbetsdag så kommer han hem, pussas lite, går och handlar och ska laga mat till mig.
Jag känner mig bortskämd, men det är underbart =)
Vecka 36
Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Hur som helst är det bra att ta reda på hur förlossningsskedet går till och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Barnet: Nu väger barnet mellan 2000-2500 gram och längden är ungefär 45 cm. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man t.ex puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.
SMÄRTA
Drömde en hemsk dröm imorse om att Thomas hade gjort slut. Blev ännu värre då jag vaknade och ingen Thomas låg i sängen, var på väg att börja ropa efter honom när jag kom ihåg att han var på jobbet.
Så jag gjorde som vem som helst...ringde o skällde för han inte hade pussat hejdå innan han gick.
Nu var det ju bara en liten sån där sak som jag hade missat..för han hade visst pussat hejdå, jag hade sovit igenom pussen bara. Det suger ju fett =(
Träffade min mamma på stan idag. Köpte present till min kusin som har fyllt år, tyckte jag träffade ganska bra på vad han vill ha. Så om han inte gillar mina presenter så får han byta smak helt enkelt =)
Sedan så satte vi oss på ett café i Haga och fikade. Eller ja, jag åt väl lunch eftersom jag var så väldans hungrig, och som vanligt blev det lasange. Tycker nästan att lasange är den enda varmrätten många cafeér har.
Konstigt.
Iaf så fick dom värma den mer eftersom den fortfarande var kall när jag fick den. Inge höjdare när man är gravid att äta illa värmdmat (mycket bakterier o skit). Men de bad om ursäkt o värmde den igen. Jag måste säga att den var riktigt mumsig. Trots denna stora portion så lyckades jag även trycka i mig en tallrik med maräng och äpple kaka.
Jo, jag är gravid, det finns inte längre något stopp Eller jo det finns det, fast det lättar efter 10 minuter =)
Sen när jag gick hem från vagnen så fick jag så fruktansvärt ont i sidan, kändes inte direkt som håll. Vettesjutton om det var lillkillen som höll på o böka eller nåt sånt för ajajaj. Var så jag knappt kom hem o sen var det bara att masa sig till soffan o sitta en stund tills det gick över. Nu känns det inte så farligt längre o det är ju skönt.
Nu vill jag bara att Thomas ska komma hem så vi kan pussas
SORGLIG DAG
De känner på sig att något är på gång och Falcon är supergnällig och har iofs vart ganska länge, men nu har de börjat kissa på saker också (de går alltid på lådan annnars) och man kan väl säga att det var tur att jag la plast över spjälsängen för annars skulle vi haft en totalt nerkissad madrass nu. Usch..det är jobbigt att tänka på det
Lägger in en grej jag fick från min mamma, kanske kan lätta upp stämningen lite
Till alla underbara mammor:
" Mamma är bäst!
Jag var ute och gick med min 4 åriga dotter.
Hon plockade upp något från marken och stoppade det i munnen. Jag tog saken ifrån henne och sa till henne att inte göra så.
- Varför då, frågade dottern.
- För att den varit på marken och du vet inte vart den varit, den är smutsig och kan vara full av bakterier.
Då tittade min dotter på mig full av beundran och frågade;
- Mamma hur vet du allt sånt där?
Uh, jag var tvungen att tänka snabbt,
-Alla mammor vet sånt här: Det är en del av mammaprovet, det måste vi veta annars får vi inte bli mammor.
Vi gick vidare en stund och min dotter var tyst i 2- 3 minuter men hon tänkte mycket på mitt svar, så plötsligt sa hon,
- Nu förstår jag !!!! Om man inte klarar provet då blir man pappa.
- Precis, svarade jag med ett stort leende på läpparna!'"
GUDOMLIGT UNDERBART
Idag så var jag på föräkringskassan och pratade med en jättesnäll människa som hjälpte mig med precis allt, så nu är det ordnat och det känns riktigt skönt. Så alla problemen där är lösta iaf.
Träffade Karin och Olivia efter det, och O har verkligen vuxit så mycket sedan jag såg henne sist. Hon börjar bli en riktigt stor dam nu (2 år i nov) och så charmig =)
Vi åt lite baguetter på Paprika och sedan så gick vi till våran favoritaffär och tokshoppade. Jag skulle ha lite saker till sängen och efter mycket velande fram och tillbaka så hittade jag två jättefina påslakanset. Ett med spöket Laban och ett med Mumin.
Till vagnen så köpte vi två andra påslakanset, ett som passar jättebra som är lite mönstrat, vitt underlag med svart blom mönster och det andra med Tummen (han är ju så söt!)
(Alla grejerna kommer från Rätt Start)
Vecka 35
Kroppen: Om kvinnan fick instruktioner om att vila pga tidiga sammandragningar tidigare i graviditeten kan man nu pusta ut. Barnet anses nämligen ha goda chanser att överleva om det skulle födas. Det behöver oftast bara ligga i kuvös för att hålla värmen.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar.
BRA VÄDER
Gick och hämtade min bok som jag hade beställt och det känns skönt när man orkar lite mer på dagarna.
Thomas hade en kaxdag idag och sa till lillkillen att han skulle sparka lite extra. Han brukar lyssna på sin pappa trots att han ännu är i magen, men han var faktiskt lugn...i 15 minuter. För sen satte han igång o levde loppan där inne och gör det fortfarande (detta var några timmar sedan). Iofs skönt för då vet man att allt är bra, lite jobbigare dock när man inte kan böja sig framåt.
Imon så är det försäkringskassan som gäller, måste reda ut allt detta nu så jag kan slappna av någon gång. Känns som så fort man löser ett problem så dyker ett nytt upp.
Men problem är till för att lösas, och visst känns det skönt när man kommer en bit på vägen.
DÅLIGT
Det är ingen bra dag idag.
Igår var däremot en bra dag. Jag och syster åkte till havet i Kungsbacka och låg o solade (15 minuter klarade jag av), badade lite, åt sallad o läste bok. Så skönt för det fläktade så härligt. Nog för att man såg ut som en strandad val och lillkillen blev inte så glad om jag inte täckte över magen (han är lite ljusskygg minsann). Men lite färg fick jag iaf, o sen när man satte sig i bilen så började svetten rinna igen.
Är så glad att jag slapp köerna på vägen hem, var lite orolig ett tag men jag slapp dem.
Idag däremot mår jag icke bra. Yr o illamående konstant, vette sjutton om det har nåt att göra med att lillen höll mig vaken halva natten. Jäses, tänk om han håller igång lika mycket när han kommer ut sen. Jag fick inte sitta, inte heller ligga på någon sida för då började han sparka som en galning och buffade o hade sig.
Så idag har jag mest bara legat på soffan och i sängen. Orkade faktiskt diska för en stund sedan o sitta en stund vid datorn. Ska dock återgå till soffan igen för jag är helt slut. Lillkillen verkar också helt slut idag för det då inte mycket bök inne i magen. Men jag har mina aningar om att han kommer vakna....när jag lagt mig för att sova för natten.
Men det gör inget, jag tycker om honom ändå =)
