ÄNTLIGEN FRAMME!!

När jag tittar ut genom fönstret idag och ser regnet och rusket så längtar jag tillbaka till solen och värmen. De dagar det var kyligt där så kunde man ändå gå ut i klänning men här får man snart plocka fram sina varmare höstkläder.
Hua..

Här kommer fortsättningen från igår...

Vi hade precis anlänt till Thessalonikis flygplats "The Makedonian" efter vår mindre trevliga flygresa. Om allt hade klickat så skulle vi ha vart framme runt 15.00 grekiskt tid (+1h) men nu så var vi framme 02.30 istället. Smått försenade för att uttrycka det så.
På flygplatsen kom Alexanders farmor och farfar och mötte oss. De hade åkt till stugan en vecka tidigare för att städa iordning och allt sånt.
Vi packade in oss i bilen och brummade bortåt mot Kalikratea och sommarstugeområdet


Bild

Väl framme så var det bara att bädda ner sig i sängarna eftersom ingen av oss sovit speciellt, eller vi hade inte sovit något alls för den delen.
Vi sov alla gott den natten (Alexander under myggnät, det behövdes!)

Vid 8-tiden på morgonen så blev jag abrupt väckt av en speakerröst som babblade en massa saker på grekiska. Jag blev smått förskräckt och trodde till en början att det var något som hade hänt och att de sa till oss genom denna speakerröst att vi skulle utrymma hus och fly för våra liv (som ni vet överragerar jag ju aldrig ;) Rösten kom närmare och jag började blir halvt skrajsen.
Helt plötsligt började grekisk musik att spelas och Thomas började vrida på sig i sängen. Jag förstod ingenting.
Först skulle vi utrymma stället och sen skulle vi lyssna på musik?
Musiken tystnade och rösten kom tillbaka.
Jag buffade på Thomas och frågade vad han sa
"-Han babblar nåt som stolar och bord..."
Stolar...bord?
Va?

Är ni nyfikna på förklaringen?

Det var inte krig eller nåt hemskt som hade hänt. Det var en försäljare som åkte runt i sin bil och sålde bord och stolar till verandan. Så han ropade "kom och köp, bord och stolar" och när han stannade för att vänta in folk så passade han på att spela lite musik..

Men nu ska jag berätta lite mer om vart vi bodde...
Huset byggdes på 70-talet av Thomas farmor, pappa och mamma. Den ligger i ett sommarstugeområde strax utanför  Nya Kalikratea. Många av de som bor där byggde sina hus samtidigt och Thomas har fortfarande kvar barndomskompisar i området, vilket ju är jätteroligt när alla träffas!



Ca 15-20 minuters gångväg därifrån ligger havet där det finns lite stränder som man kan bada vid. Dessutom ligger det lite klubbar där för de som vill skaka loss sina lurviga.
Kalikratea är inget direkt resmål för västlänningar, men däremot för andra greker och från öststaterna. Inne i Kalikratea ligger det ofantligt många affärer där de säljer päls. Många ryskor kommer dit för att köpa, och det är så att en del affärer betalar resan dit om de köper en päls från dem.

Huset är som en liten sommarstuga ungefär med en stor tomt till. På tomten så står det palmer och det finns en jättefin olivlund. För att stänga ute värmen från huset så har man luckor med luftintag som man stänger igen, så det är oftast ganska mörkt inomhus.



På många toaletter i Grekland så har de ännu inte gjort om rörsystemet vilket innebär att när man vart på toa och gjort sina saker så får man inte kasta pappret i toaletten, utan det står ofta en papperskorg brevid.
Lite halvstörande.
Men då de byggde huset så passade de på att lägga lite större rör, så här var det nästan som hemma.

Det finns även mycket insekter i Grekland. Mycket spindlar om inte annat..och tusenfotingar som är gigantiskt stora.
Ja, jag skrek en del..

Första dagen så tog vi det bara lugnt och packade upp oss. Efter siestan (oftast mellan 15-18) så vandrade vi neråt till havet och plaskade lite. Det var lite kyligt i vattnet eftersom det hade regnat dagen innan och dessutom var vattnet inte så klart som det brukade vara. Men det var skönt ändå.
Vi slog upp parasollet, la ut våra bambuunderlägg och slappade en stund.

En annan sak som är ganska vanlig i Grekland är gatuhundar. Det finns jättemycket gatuhundar och katter, och det gör så ont i hjärtat då man ser dem för man vill bara ta med dem hem, allihop!

På kvällen efter att vi hade lagt lillgrisen så satt vi ute på verandan, tog en öl, blev myggbitna och myste i den grekiska kvällsvärmen.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0