emoen

När Kerstin, Alexander och Moster Madde kom in i sakristian så träffade de på det andra paret som också skulle döpa sitt barn. Och Kerstin tyckte hon kände igen henne såväl..och sekunderna senare..
"- Men det är ju du!"
Japp..Kerstinsgamla chef som hon hade en sommar :D Tänk vad världen kan vara liten ibland (visade sig även senare att hennes kompis var en kund till Kerstins syster, så världen blev ÄNNU mindre)
Väl där inne så blev det ombyte på barnen och samtal med prästen. Dessutom så anslöt farbror Jojje till gruppen och alla var samlade för att stega in i kyrkan.

Väl inne så hade familjerna varsin sida, och i bänken längst fram slog sig hela sällskapet ner, sällskapet som alltså skulle fram lite senare.

Så började dopet. Prästen pratade lite och kyrkklockorna började ringa. Sara (Kerstins gamla chef) läste ett stycke som handlade om våra barn och hur det hör ihop med dopet och såna saker. Sedan var det dags för första psalmen, det var den som Kerstin och Thomas hade valt; "Du vet väl om att du är värdefull"
Kerstin kände hur ögonen började tåras och det berodde både på att det helt plötsligt blev en sån stämning där inne men även för att sist de hade vart i den kyrkan så hade det var på Kerstins mormors begravning, vilket gjorde att alla minnen sköljde över.

Efter psalmen var det dags att stiga fram och prästen pratade lite och sedan blev det handpåläggning och bön för Alexander. Efter det så hälldes vattnet upp och prästen doppade ena ärmen i (såg lite komiskt ut när han fick vrida ur den =) Så frågade han Kerstin och Thomas om de ville att Alexander skulle döpas in i den kristna tron, inte direkt ett läge man säger nej i...så dom sa ja. Så gick han fram med Alexander till dopfunten (samma dopfunt som Kerstin också hade  när hon döptes) och så döptes han. Och det gick hur smidigt som helst, inga tårar där inte eftersom Alexander var fullt upptagen med att försöka komma åt och plaska med händerna i vattnet..busungen =)

Så tändes ljuset och de fick dopbeviset samtidigt som farbror Jojje och moster Madde fick sina eftersom de blev Alexanders faddrar. Sedan gick alla och satte sig igen och en till psalm sjung, en som prästen hade valt ut.
Så läste Sara en dikt som var så otroligt vacker så Kerstin kände hur ögonen började tåras igen, speciellt när det var meningar som att tre hjärtan och tre själar för alltid kommer vara sammanbudna och såna saker. Det var då hon insåg vilket band de tre alltid kommer dela mellan sig, de kommer dela sina hjärtan och sina själar.
Sista psalmen, den hade det andra paret valt ut och det var inte ett sånt traditionellt dop vilket prästen tyckte var lite skoj.

Efter dopet så stog Kerstin och Thomas och pratade med prästen som berättade att han skulle ha en konsert efter med bröllopsmusik för brudpar. Detta var tydligen något de hade varje år ifall Kerstin och Thomas skulle vara intresserade (han hintade en hel del om giftermål..) Dessutom så utsåg han Kållereds kyrka till deras familjekyrka (eftersom Kerstins mamma, moster, hon själv och hennes syster är döpta där samt mormoderns begravning) och sig själv till familjepräst eftersom han vigt Kerstins moster och hennes fd samt att han höll i mormoderns begravning och nu då Alexanders dop.