emoen

Inatt vid 3.30 tiden så vaknade jag av att det luktade otroligt bränt. Så där riktigt bränt, bränd plast.
Eftersom jag har en onormal skräck för bränder (att det ska börja brinna där jag är) så var det full panik, upp ur sängen och försök till att lokalisera varifrån denna lukt kom ifrån.

Thomas brukar påpeka att jag känner mer lukt än vad han gör, så innan jag väckte honom ville jag vara säker på att det verkligen var något på g.
Det luktade precis överallt, i alla rummen. Pulsen steg ganska ordentligt på mig. Grejen är att många av våra grannar är pensionärer och många av dem röker, så jag trodde ju att någon glömt/tappat sin cigarett någonstans och att detta då startat en brand.

Efter några minuter verkade det som lukten hade försvunnit, men bara för att komma tillbaka 10 gånger värre. Full panik, in i sovrummet

-Thomas..jag VET att du tycker jag känner lukter du inte känner och jada jada, men nu är jag säker. Det BRINNER faktiskt. Någonstans här brinner det!

För en gångs skull så höll Thomas med mig, han kände röklukten och gick upp. När han går upp, då är det på riktigt.
Vi gick runt och luktade, Thomas trodde inte att det var någonstans i huset det brann, möjligen i grannhuset.
Ut på balkongen där det verkligen luktade uschigt till attan. Lite längre bort såg vi rök bolma upp, så vi gick in för att se om vi kunde hitta vad det var som brann via nätet eller tvn.

Efter en stund fick vi se på nätet att det, surprise, brann i ett bilgarage en liten bit härifrån. Innan hade en bil och husvagn brunnit här i närheten.

Jag blir SÅ TRÖTT PÅ DESSA BILBRÄNDER!